Vad är viktigast i utvecklingsarbete; beteende eller målgrupp?

publik

Då jag i mitt arbete möter och hamnar i diskussioner beträffande målgrupp av olika arbeten, så hamnar jag lätt i huvudbry; vad är viktigast i slutändan Målgrupp eller Beteende?

Det är av allra högsta grad viktigt och intressant att veta och besluta om vilken ens målgrupp är, för att nå hela vägen fram. Fast vad vägs in i arbetet med att identifiera och definiera målgrupp – vad är grunden i beslutet om målgrupp och hur särskiljer sig målgruppen från andra målgrupper? Rimligen bör beteendeidentifiering vara en del i grunden för beslutet av gällande målgrupp.

Min syn är att vi ofta gör en schablonartad målgruppsbeskrivning, där hierarki och organisation är bottnad i våra beslut. Vad säger det om personen bakom – vem är det som är mottagare av informationen, tjänsten eller produkten. Om man nöjer sig med (en alltför vanlig) ytlig beskrivning av målgruppen, och inte fullföljer och fördjupar bilden av människan bakom – vad ger då detta för konsekvenser i slutresultatet?

Visst är det av allra högsta grad av intresse och vikt att veta – men i samma andetag som man identifierar målgruppen så målas en bild upp av egna behov och önskningar upp.

I dagens internetbaserad produkt och tjänsteleverans är användarnas beteenden det primära. Det är utifrån användarupplevelsen vi ser framgången och kan gradera hur väl vi lyckats. Om vi exemplifierar detta genom en webb baserad tjänst, så ser vi snabbt om vi lyckats eller inte. Att utveckla produkt eller tjänst med stor insats, kan Capex gå förlorad om vi inte värderat våra slutkunders beteenden korrekt och grundligt, då användarupplevelsen bygger på våra mänskliga beteenden. Beteenden kan skilja sig något inom organisation och hieratiska roller – fast är grundläggande i våra värderingar – och på så sätt påverkar resultatet.

Att inhämta förståelse för individerna och deras beteenden tror jag huvudsakligen kan ske på två sätt:

Genom ex Google Analytics (m.fl) kan vi iaktta, följa och analysera verkliga beteenden. Vi får tillgång till användardata som går att utvärdera och analysera. Det är utifrån användarnas antagna eller faktiska beteenden som vi kan skapa relevant struktur och flöde.

Det andra handlar om kultur. Vilken kultur och miljö befinner sig användaren i. Att förstå och dra slutsatser utifrån olika företags kulturer och tillåtna beteenden, gör att vi kan summera en helhet kring våra målgrupper och därmed förstå vad resultatet blir i slutändan – det blir en nyckel till ”vad” man ska göra.

Hur tänker du? På vilket sätt arbetar du med målgrupper inom dina projekt? Sker analyser utifrån beteenden, eller bygger ni antaganden på hierarkisk och organisatorisk struktur?

Jag tar gärna del av dina kommentarer, tankar och frågor.

//Jancan001, Jannica Wahlund, @jancankonsult.com, http://www.jancan-konsult.com

Lämna ett svar