Hur många gånger har inte du tänkt tanken ” Hur ska detta gå till” eller ställt dig frågan ”Är det detta jag verkligen vill”? När man står inför ett val och beslutet handlar om tillit till sig själv och tron på sin egen förmåga, ställs de egna värderingarna mot den egna viljan. Det finns mängder av tillfällen där personer väljer att följa normer inom samhället, arbetsplatsen, grannskapet eller inom olika föreningar. Normer som styrs utifrån ett ”gemensamt” antagande att ”så ska det vara”.
Inom arbetslivet uppstår dessa frågeställningar och situationer dagligen. Vi alla är bra på att bekräfta och verifiera de processer (skrivna eller oskrivna) som är vedertagna för att arbetet ska gå framåt. Det betyder inte alltid att det är mest effektivt eller att det faktiskt tar oss till målet – det kan till och med vara rent besvärligt och omständigt. Varför fortsätter vi då? Jo, det krävs självförtroende och självinsikt för att ”orka” bryta sig loss. Det krävs att vi bryter en norm.
Att bryta en norm handlar mycket om att frigöra sig från det traditionella tänket (som ofta försvaras med ”så har vi alltid gjort”). Genom att identifiera de värderingar som en grupp har gemensamt eller kanske sina egna och se till vikten av det arbete som ligger framför en, är en förutsättning för att du och jag som individer eller som grupp ska kunna förändra oss.
Det finns givetvis mängder av teorier, metoder och verktyg som fokuserar på frågan kring detta. Jag personligen anser att en del handlar om det förhållningssätt som vi har till oss själva och till varandra. Oavsett hur bra självförtroende och självinsikt vi anser oss ha, så behöver vi alla hjälp och stöttning emellanåt. Som grupp förlitar vi oss på vår chef/ledare och som individ förlitar vi oss på de personer som vi har runt omkring oss och vi har förtroende till. En riktigt bra chef/ledare är den som hjälper oss vidare, och tillsammans med oss individer, finner möjligheter i de olika uppkomna situationerna. Det finns inget rätt eller fel så länge vi utgår från den gemensamma satta värderingen (när vi pratar om grupp), för att hitta en lösning eller en väg framåt i vårt problem.
Det förhållningssätt jag pratar om här är ”Coachning”, ett verktyg som jag ser mycket väl användbart inom flera områden. Egentligen ser jag inga begränsningar överhuvudtaget.
En coach utgår från de drömmar, värderingar, gåvor och talanger varje individ har. Och det skiljer mer än vad man kan tro, individ till individ, grupp till grupp. En coach utgår från den potential som finns i gruppen och använder sig av verktyg för att lyfta respektive individs självinsikt och på så sätt öka hela gruppens potential.
Att våga förändra och bryta en norm kräver mod. Mod kan kräva styrka, styrka som genom professionell coachning kan växa fram och ge större kraft i en förändring än vad man först kanske anat. En väg i möjlig riktning är att anlita en coach för att jobba med förändring, oavsett om det handlar om individ eller grupp. Min fråga till dig är; Använder du dig av en coach eller mentor? Hur hanteras coachning på er arbetsplats? Dela gärna dina tankar i kommentarfälten nedan.
//Jancan001, Jannica Wahlund, @jancanab.com, http://www.jancanab.com