Hur påverkas vår mentala styrka av träning

När vi tränar påverkar vi inte bara vår fysiska styrka, kondition och uthållighet. Vi låter även hjärna påverkas, genom att minne, inlärning och vår koncentrationsförmåga växer.

Om vi ser till träning rent fysiologiskt så handlar det om att vi ökar aktiviteten och blodflödet i de områden som sköter motoriken. Genom fysisk aktivitet ökar även frisättningen av olika ämnen i olika delar av hjärnan.

davDetta gör att vi sover bättre och vi förbättrar våra egna mentala balans genom att vi blir mer stresståliga. De factum är att detta märker vi av redan vi första tillfället av ökad fysisk aktivitet. Dvs vi behöver inte i början gå ut och springa flera km eller simma flera 1000 m, för att känna av effekterna.

Däremot tappar vi lika fort effekten av träning om vi inte regelbundet fortsätter. Så mitt tips till dig är att skapa dig en daglig vana med 30-60 minuters aktivitet, det kan vara rörlighet (dynamisk stretching), power walk, lättare löpning eller varför inte ett styrkepass.

Du kommer snabbt märka effekterna av ökad styrka både fysiskt och mentalt.

Är du intresserad av att läsa mer om vad som händer i kroppen när vi tränar? Klicka på länken här; A-Ö – Vad händer i kroppen när vi tränar

//Jancan001, Jannica Wahlund, http://www.jancan.se

 

Supnation och Pronation

Har under helgen varit på Bosön för kurstillfället 5 av 9, utav utbildningen Endurance Personal Trainer (EPT).

En magisk utbildning för oss som gillar kondition- & uthållighetsidrotter. 

Helgen ägnades åt Test & Testmetodik samt första delen av löpcoach

Foten och stark fotrörelse låg i fokus, där vi genom teori och praktik fick lära oss analys och övningar att jobba med kring foten. Väldigt kul att få ta in och jobba med i olika case, nu när våren och löparsäsongen tar fart på allvar.

//Jancan001, Jannica Wahlund, #jancanab.com

Lyckan att dra på sig skorna

Det är verkligen ett lyckorus att få dra på sig skorna och känna att den långa sega rehab perioden har nått sin botten. Även om det inte var distans eller tung styrketräning, så var känslan av att få ta de första lätta löpstegen enorm.

Att jag nu kan börja blicka framåt kan jag dels tacka den rehab jag gjort samt de personer som verkligen bromsat mig i min iver att få ta tag i träningen igen. Tack!

Att det är lång bit kvar innan jag är tillbaka är jag medveten om, men jag kan låta den vetskapen bara ligga där. Behöver inte tänka hinder bara möjligheter. Just nu gror och växer självförtroendet i känslan – och det känns bara perfekt.

Göteborgsvarvet 2017 är möjligt!

//Jancan001, Jannica Wahlund, jancanab.comdav

En Svensk Klassiker 2018?

En Svensk Klassiker är ett kraftprov på alla sätt och vis, och det gäller att gilla utmaningar för att ta sig ann alla fyra disciplinerna.

Frågan dyker upp i mitt huvud – vad gör att jag överhuvudtaget vill tänka tanken på ”En Svensk Klassiker” en gång till? Kanske är det den där längtan av glädjerus, styrka och stolthet som kommer efter alla skavsår, stumma ben, armar, axlar och rygg. Eller är det den kittlande känslan av nervositet, spänning och ångest som kommer när man står på startlinjen och tänker – Nu j…ar kör vi!

För många är detta långt ifrån en tjusning av att utmana sig själv, medan många tillsammans med mig vet och kan relatera känslan av trötthet och fullständigt slut efter ett lopp, till något positivt. Fast det finns något gemensamt för oss alla kring En Svensk Klassiker, oavsett om vi deltar aktivt eller hejar på, och det är folkfesten, gemenskapen och den magiska upplevelsen av all adrenalin och energi som sjuder runt omkring alla arrangemang.

På söndag öppnar anmälningarna till 2018 års Vasalopp. Är du med mig och kommer köra loppet eller du kanske till och med redan har bestämt dig och är på gång med din klassiker? Hör av dig, jag vill jätte gärna höra hur dina tankar går.

Jag kommer i vilket fall försöka få tag i en startplats för 2018 års Vasalopp, och kanske starta mitt nästa genomförande av en Svensk Klassiker under 2018. Hör gärna av dig om du vill hänga med!

Vi ses

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancan001

Mental styrka – går det att mäta?

Det sägs att framgång inom idrott till 90 % beror på vilken fysik man har. Vad utgör då de resterande 10 %? Går det att mäta?

När vi pratar om fysiskstyrka så utgår vi ofta från hur mycket vi orkar lyfta (1RM), hur långt vi springer (distans) eller i vilken hastighet (kadens, tid) vi utför något. Kraften, om vi kallar det så, är ett resultat av hur vi har tränat och hur vi byggt upp vår fysiologi, biomekanik etcetc.

De sista 10 % utgör stor betydelse i hur vi upplever utförandet av vår kroppsaktivitet (vi kan här tänka prestation som vi har tränat inför) och detta är ett område som har förbisetts av många, men nu blivit mer allmänt erkänt som en viktig del i att träna och prestera.

Hur stor ”kraft” har då den mentala styrkan, som det faktiskt handlar om i det här fallet. Går det att mäta mentalstyrka? Jag kan i mitt sökande inte finna några direkta redskap likt de vi har för att mäta den fysiska styrkan (pulsklockor, vikter, laktattester etcetc) när vi ser till den mentala styrkan.

Däremot anser jag att vi med hjälp utav ett antal nyckelfrågor som vi kan besvarar och gradera, för att  identifiera de områden som kanske behöver lite extra uppmärksamhet för att förbättra den mentala styrkan. Dessa områden kan vi sedan arbeta med för att stärka.

Genom att utveckla vår mentala styrka så växer vårt självförtroende och det är bra för motivationen. Genom att vi orkar vara starka mentalt under hela vårt lopp eller träningspass så förbättrar det vår känslomässiga upplevelse. Vi klarar av att prestera bättre under press och orkar se bortom de yttre känslomässiga faktorerna som annars kan bli till ett hinder.

Så min fråga till dig;  Varför bara träna kroppen när även hjärnan behöver träning?

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancan001

 

Vi är alla nybörjare i början

Hur ofta går man och tänker att ”det där skulle vara kul…” Att få möjlighet att ”prova-på”, det där som så många redan gör.

I dag torsdag kl 18.30 – 19.30 är det dags för mig att få ”prova-på” att tillsammans med #bästacoachen #takontrollen, Johan Andersson, leda ett ”prova-på” pass i Alby, Tyresö.

Om jag själv får välja så är denna träningsform min absoluta favorit. Träning som leder till bättre rörelse, uthållighet, styrka och kondition. Allt som behövs för att vi i grunden ska må bättre. Vi jobbar med våra egna kroppar utifrån våra egna förutsättningar.

Ser fram emot kvällen och allt nytt vi kommer få prova-på

För ni kommer väl?

 

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancan001

Små steg är också steg

Tidigare bakslag i form av smärta och muskelkramper/spänningar i ländrygg, höft, framsida- och baksidalår, börjar nu ge med sig. Det är närmare 3 veckor sedan som det hela kom och jag blev då under ett par dagar mer eller mindre orörlig. Fruktansvärt jobbigt med tanke på den positiva känsla jag hade i löpträningen riktad mot Göteborgsvarvet i maj.

Nu fick jag istället inrikta mig på att vila och rehabilitera kroppen under en tid, för att se dels orsak men också vad som jag behöver fokusera på i min träning för att slippa liknande missöden framöver.

Kanske kan det låta konstigt att detta kan ses som ett bakslag när man inte längre är på ”elitnivå”, och därför inte behöver ta detta så allvarligt. Fast det är just det som är poängen med träning för mig. Att kunna ha styrka, stabilitet och rörlighet i min kropp som gör att jag orkar med min vardag, familj, vänner och det liv jag vill leva. Träning för mig idag, handlar inte om topp prestationer, utan glädjen och ”berusningen” av att få träna och prestera med många andra. Att uppleva känslan av en stark, stabil och rörlig kropp.                                  

Just därför gläds jag över det framsteg av rörlighet i bröstryggen, som jag gjorde under helgen. Genom att träna upp rörligheten i bröstryggen, så har även ländrygg och höft börjat ge svar, och det i sin tur gör att jag nu kan ta lätta lätta små steg igen med gympaskorna på.

Små steg är också steg

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancan001

 

 

Fördomar kring träning bygger på okunskap

Jag vet inte om det är att ”ta i” när jag säger att det finns en hel del fördomar kring träning som gör att många utav oss hellre avstår än provar på.

Fördomar för mig kommer från vårt vardagsliv, de gror på arbetsplatsen och hemma i radhuslängan. Många utav våra fördomar är ett utlopp av egna misslyckanden och besvikelser. Framförallt är det uttryck för okunnighet och rädsla.

Våra fördomar kan komma hämtade från skoltiden och känslan av att alltid bli vald sist, eller inte orka springa lika fort/långt som övriga i klassen, att uppleva känslan av att inte ha rätt (läs: senaste) kläderna för att delta i skolidrotten etc.

Vi pratar ofta om välmående och balans i livet när vi pratar hälsa. Många uttrycker även att ”jag borde träna mer” för att må bättre, och samtidigt väljer vi bort den regelbundna träningen som vi alla behöver för att må både fysiskt och psykiskt.

Jag vågar påstå att våra fördomar bygger på okunskap kring vad träning i form av daglig motion och få vår kropp i rörelse är, och som leder till att vi även mår allt sämre. Den dag Du vågar förbise din okunskap och vågar prova på att träna i allra enklaste form, så kommer du börja må bättre. Du kommer även börja se saker och ting på ett annorlunda sätt och därmed få ökad kunskap.

Daglig motion kräver inga storstilade mål – daglig motion kräver regelbundenhet och ger bättre välmående.

Så se bort om dina fördomar och våga på daglig motion – jag vågar lova att du kommer gilla din nya livsstil utan förväntan på prestation.

Ses i träningsspåren

 

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancanab.com

Flow- Känslan av flyt

Inom de flesta träningsformerna så känns fenomenet ”Flow”, igen. Flow eller flyt som mest korrekt översättning, är en känsla som vi ofta söker fast nästan inte märker när vi har den.

Inom löpningen har detta tillstånd ofta fått namnet ”runners high”

Flow eller runners high är ett tillstånd som ofta förknippas med glädje och lycka i känslan, fast bättre beskrivet är ett tillstånd där full koncentration och fokus gör att vi tappar tid och rum. All nervositet och anspänning kan släppas genom att vi känner full kontroll på det vi utför. Glädjen och lyckan vi känner är ofta resultatet av vår totala avslappning och  fokusering av vårt utförande.2015-07-29 21.34.19

Jackson och Csikszentmihalyi (1999) är två kända forskare som har studerat detta fenomen. Det som kan konstateras är att ”flow uppstår när kompetensnivå möter grad av utmaning”, dvs när vår utmaning möter vår nivå av kunskap så uppstår balans. Vi kan således separera vår oro, prestationsångest med känslan av lätthet och av att bli uttråkad. Denna balans är vad vi kallar flow.

Det är alltså viktigt att vi är i en miljö där vi kan finna en inre motivation och där vi känner att vår utmaning varken är för lätt eller för svår. Att känslan är förknippad till sport/idrott har en naturlig förklaring i att vi ofta kopplar prestation till något fysiskt. Fast vi kan lika gärna finna vårt ”flow” inom yrke och karriär, där vi tillåter oss utmanas utifrån våra kunskap och kompetens.

 

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancanab.com

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: