En repa i lacken behöver inte alltid bli kostsam

För ett par månader sedan fick jag en repa i lacken. Det krävdes 2 ingrepp för att hantera skadan och se till att repan inte skulle orsaka större problem än vad som sågs från början. En ganska skön känsla när situationen visade sig inte heller behöva bli mer kostsam än vad den faktiskt blev.

Nej – det är inte bilen jag pratar om, det är min egna kropp. Min kropp som precis för de allra flesta människor föddes med funktion. Att vi under livet utsätter våra kroppar för olika påfrestningar inverkar givetvis i hur väl våra kroppar fungerar längre fram i livet. Att våra kroppar ser olika ut, betyder enbart att de kan fungera olika – fast fortfarande har funktionalitet.

vardagsmotionVåra kroppar är utvecklade för att kunna gå, springa, hoppa, krypa, sitta, slå kullerbyttor osv. Och det är med full respekt jag vill säga att vi alla har inte fötts med all funktionalitet, och det påverkar givetvis varje persons enskilda vardag.

Genom att vi regelbundet utför och tränar rörelser så stärker vi våra kroppar och förbättrar vår funktionalitet rent praktiskt. Det tragikomiska är att vi som barn tycker det är roligt med rörelse och att vi testar vår kroppsliga funktion dagligen genom att springa, leka kull osv, medans vi som vuxna inte genomför det med samma entusiasm. Troligen för att vi upplever det jobbigt och stökigt eftersom vår funktionalitet har gått ner genom att vi inte rör på oss i vår vardag likt ett barn gör.

Vi behöver av ovan nämnd orsak, rörelse och träning i vår vardag för att må bra och ha ett fungerande livsmönster.

Frågan jag ställde mig vid upptäckten av ”repan” var; ”Ska en repa i lacken få förstöra mitt välmående längre fram i livet?”

Att träna ger effekt

Ett vanligt skäl till att ifrågasätta träning, är upplevelsen av saknad effekt (resultat).

Och om vi leker med tanken att som motionär tränar vi 4-5 timmar i veckan och ställer det i förhållande till antalet vakna timmar i veckan är 112, så är inte 4-5 timmar mycket. Så vilken effekt är det vi önskar med vår träning?

Kroppen behöver regelbunden rörelse och träning för att fungera. Träning är bäst i alla lägen, fast därefter kommer givetvis andra faktorer som påverkar vår funktionalitet; rörelse, sömn (som är bort räknat i tidsexemplet ovan), mat och dryck. Genom att regelbundet träna får vi en kropp att trivas med och genom strukturerad träning får kroppen utmanas för att bli rörligare, uthålligare, starkare och ökad kondition.

Tron på att försvagade muskler till följd av övervikt, värk och sjukdomar, beror ålder, graviditet eller andra orsaker som inte går att påverka, är fortfarande stark. Och visst finns det orsaker bakom övervikt som är relaterade sjukdomar, men den allra vanligaste orsaken till övervikt är inaktivitet, överkonsumtion av felaktig mat samt dålig sömn och stress.

Inställning, attityd och viljan till att påverka vårt välmående är fortfarande fullt ut det vi behöver för att hantera vår livssituation och stärka vårt välmående i vardagen.

Hade min inställning till rörelse och träning varit annorlunda än den jag har i förhållande till min livsstil, så kan min ”repa i lacken” blivit mer kostsam än vad den faktiskt blev. Det som är med träning är att det alltid har effekt. Vi förbättrar vår kropps fulla funktion och vi klarar av att hantera situationer som påverkar vår hälsa, genom att vi har god kondition. Om detta inte är skäl nog för att träna, så kan vi lägga till faktorer som ork, koncentration och livsglädje.

Skapa ditt egna perspektiv genom att se till din livsstil

Ett bra sätt att skapa perspektiv för din träning är att sätta mål för din livsstil. Hur vill du uppleva ditt liv som pensionär – är en fråga att ställa sig.

Tränar vi regelbundet och tar hand om vår kropp, ökar våra möjligheter till ett rörligt liv som pensionär.

Ditt första steg – se till dig själv

Ett första steg i förändringen är att förstå sin situation. Det kan ibland krävas ett uppvaknande för att komma till insikt, men det mest i livet går faktiskt att förändra, om viljan finns.

Kom ihåg att kan andra så kan du – fast undvik att jämföra dig med eliten. Elitidrottare har andra förutsättningar än motionärer och det kräver helt andra anpassningar i form av träningsformer, upplägg, planering/periodisering etc. Jmf i träning mellan elitidrottare och motionär kommer jag skriva mer om när den undersökning som just nu ligger öppen (sept 2017), är sammanställd och klar.

Det viktigaste steget för att komma igång med regelbunden träning är att bestämma sig för att det är viktigt – nästa steg är att köra igång.

Oavsett om du är överviktig, otränad eller har en repa i lacken – så kan du aktivt påverka din framtid. Se till att du gör din framtid till det du vill ha utav den och se till att skapa dig en livsstil som gör dig rörligare, uthålligare, starkare och med bra kondition.

Är du intresserad av att delta i underökning inom träning och livsstil så är den öppen september ut. Du når den genom att klicka i länken nedan

Länk till Undersökning inom Träning och Livsstil

 

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancanab.com

Vad särskiljer en elitidrottare och en motionär?

Hur mycket tränar en elitidrottare? Hur bör en motionär tänka för att klara av den utmaning som ställs för olika långlopp, i och med den vardag de flesta motionärer lever i? Vad krävs för att uppnå en livsstilsförändring i syfte att öka välmående och rörelseglädje. Hur påverkas vår mentala hälsa av ökad träning och tävling?

Några utav frågorna vi försöker reda ut genom undersökning inom Träning och Livsstil. Gör som många andra, delta du också genom att besvara de frågor som du finner via länken nedan.

Resultat kommer presenteras efter sammanställning, som sker i slutet av september.

Tack för att du bidrar

Länk till undersökning om Träning och Livsstil

/JanCan001, Jannica Wahlund

Äta bör man annars dör man – äta gör man ändå dör man

Känner du igen ordspråket? Ord som tar oss tillbaka till skoltiden och de ramsor vi ofta gick och trallade. Tankar som även får oss att fundera på vilken betydelse maten har som vi stoppar i oss? Faktiskt en hel del. Mat är superviktigt och vårt val av mat kan påverka oss, våra kroppars funktioner, vårt levene –  vårt liv, på flera olika sätt.

Maten påverkar vår mentala och fysiska prestation, precis som träning gör. Kosten inverkar i hur vi mår; vi blir piggare, gladare, förbättrat träningsresultat, bättre sömn och uthållighet, vi undviker skador i muskler, leder och exempelvis huvudvärk.

Men samtidigt bör vi undvika att gå till överdrift med vår kost, för hur bra vi än äter så kan vi drabbas av sjukdomar och skador som kan leda oss till en för tidig död. Så glöm inte bort att leva i nuet och njut av livet samtidigt.

Att äta smart – innebär att vi låter oss leva gott

Det mesta tyder ju trotts allt på att vi får ett bra liv – så se till att leva livet, utan att konstla till det. Genom att hålla oss till en bra balans och tänka smart och hållbart, så anser jag att vi ökar vårt välmående avsevärt. Som ett exempel är, Att äta snabbmat handlar inte bara om vad vi stoppar i oss, utan även det vi inte får i oss

Att vi ibland äter ”fel” och får i oss socker, mjöl eller en och annan tillsats, gör inte att vi dör eller blir sjuka (om inte diabetes eller allergi föreligger förstås). Att vi tillåter oss ”unna götta” betyder att vi låter oss själva leva, b l a genom att trycka undan hetsen kring optimal hälsa och perfekta kroppen som tar alltför stor plats i våra liv. För att få ordning på kosten så handlar det mer om att se till vad maten har för funktion i förhållande till hur vi lever.

Att ha koll på gällande kosten;

Kroppen bränsle

Kalorier och Energi är faktiskt samma sak även om det ena uppfattas negativt och det andra positivt. Kalori är enheten för energi precis som meter är enhet för längd. Vi behöver kalorier när vi rör på oss för att våra muskler ska kunna gå, springa, lyfta osv. För genomsnittssvensken går 70% av energibehovet åt för at hålla kroppen vid liv. Det vi inte gör av med lagras som energireserver i fettvävnader, när vi lever på underskott innebär det att vi lever på våra energireserver, dvs fettvävnaderna. En viktig påminnelse är att bränsle inte är den enda funktionen, utan vi behöver även äta annat för att fylla kroppens alla funktioner

Kroppens byggstenar

kroppensbyggstenarMan blir vad man äter, har du säkert hört flera gånger. Och det är precis så det är. Kroppen består utav kolhydrater, fett protein, mineraler, vitaminer och antioxidanter. Eftersom kroppen regelbundet byter ut cellerna i kroppen, ställer det höga kvalitets krav på våra byggstenar. Om vi betänker att kroppen byter ut 95% av cellerna under ett år och vi under detta år försämrar kvalitén i byggstenarna (vår kost), så inser vi ganska snart att vi utsätter kroppen för risker med sjukdomar, skador och åldrande. Det är lätt att fastna i tanken kring kolhydrater, fett och protein när vi diskuterar byggstenar, men sanningen är att vitaminer, mineraler och antioxidanter är oerhört viktiga. Utan vitaminer och mineraler fungerar inte kroppen, och riskerna med för tidig död ökar därmed.

Kroppens påverkan av kosten

Maten vi äter påverkar oss på olika sätt. Beroende på vad vi äter så upplever vi exempelvis trötthet, fortsatt hunger, koncentrationssvårigheter osv. Om vi proppar i oss enormt mycket energi i form av en ordentlig hamburgare eller chipspåse så blir vi trötta och relativt snabbt hungriga igen. Det som händer i kroppen är att maten påverkar mekanismer i kroppen som i sin tur gjort dig trött.

  • Kolhydrater som exempel, mättar dåligt, de kan snarare stimulera aptiten och få dig till att vilja äta mer, än vad du faktiskt behöver.
  • Fett är energirikt och mättar samtidigt bättre än exempelvis kolhydrater.
  • Protein är oftast det vi förknippar med kroppens byggstenar, när vi pratar muskeluppbyggnad. Det många inte vet är att det behövs inte så mycket protein för att bygga muskler, däremot smart att äta proteinrikmat om man vill hålla formen eller gå ner i vikt. Vilken proteinkälla man ska välja är svårt att med bestämdhet peka på, men rent allmänt är animaliska proteinkällor bättre än vegetabiliska och fisk och skaldjur är bättre källor med avseende till effekten på hjärt-kärlhälsan.

Maten påverkar oss olika och vi behöver därför tänka på vad vi äter och när.

Tänk smart och hållbart

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kosten påverkar vår hälsa på fler än ett sätt. Vi behöver tänka smart och hållbart. Det handlar inte enbart om ämnen och dess fördelning mellan dem som avgör om din mat är hälsosam eller ej. När vi tar in perspektivet orörd och icke processade råvaror så börjar vi även tänka smart och hållbart. När vi ser till helheten av vår kost, dvs hur råvaror kombineras med andra livsmedel, ser vi också vilken mängd av vitaminer, mineraler och antioxidanter, dvs det som får vår kropp att fungera.

Mat som är processad innehåller mindre av de viktiga vitaminer, mineraler och antioxidanter samt att processad mat innehåller flera olika ämnen som kan sprida inflammationer och vara orsak att sjukdomar som cancer bildas. Därför bör vi se till råvaror i dess naturliga form.

Skräpmat som är lätt att vi tar till när vi har bråttom eller känner ”akut” hunger, gör inte att vi bara får i oss dåliga ämnen utan även tappar en hel del av de viktiga ämnen vi behöver för att vårt kroppssystem ska må bra och vi ska undvika sjukdomar. Tillverkning av skräpmat genererar även en stor industri som har stor inverkan i vår miljö – så att vi minskar vårt intag i form av skräpmat bidrar förhoppningsvis även till en bättre levnadsmiljö på sikt.

Ibland behöver vi få passera gränsen vad som är bra och vad som är mindre bra – och det är en del av att bejaka livet. Och ska jag våga mig på ett tips så är det att separera mat från det ”andra”. När vi känner för det ”andra” – så tar vi det utöver den kost vi behöver för att kroppen ska må bra och behöver i form av byggstenar.

Ge din kropp förutsättningar för att hålla länge, vara frisk, ha ork, energin och funktionen för allt det du önskar uppleva i livet. Och låt inte strävan för detta bli till en hets som slår över och istället bryter ner din livsglädje. Tänk smart tänk hållbart – från knopp till kropp!

 

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancanab.com

 

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: