Utvalt

Jobb, vardag och kompetensutveckla dig själv samtidigt: så skapar du balans

Att kombinera sin vardag idag med familj, jobb, fritidsaktiviteter, träning och mycket annat, är en utmaning i sig för dom flesta. Samtidigt ökar antalet erbjudanden kring kurser och utbildningar på marknaden, som både ökar dina karriärmöjligheter genom att utveckla kompetenser som din personliga utveckling. En utmaning som kan kännas övermäktig och svår att balansera i vardagen.

I mitten av december 2019, stod det klart att jag skulle avsluta mitt dåvarande uppdrag hos en mycket intressant och rolig kund. Tog då till mig av det tips som en td arbetskollega gav mig – ”passa på att gå någon utbildning innan du drar igång nästa uppdrag”.

Även den mest hängivna och motiverade kan bli överväldigad av att plötsligt studera på mer eller mindre 100% under en period. Med rätt inställning, tidsplanering och stöd är det möjligt att utveckla sina färdigheter utan att sätta resten av livet på paus. Nu nästan halvvägs in i planerade utbildningsperioden, inser jag vilken fördel det är att kunna planera in kompetensutveckling utifrån mer eller mindre egen vald period – och slippa konkurrensen med jobbuppdrag och sätta hälsan i riskzonen.

Vilka utav nedanstående tips, tar du till dig för att skapa balans mellan jobb och kompetensutveckling?

Idag är det många som väljer att kompetensutveckla sig samtidigt som de arbetar heltid på sin ordinarie arbetsplats. Konsekvenserna av detta kan vara att vi sätter vår hälsa i riskzonen. Detta genom att det kan vara svårt att hitta tid och energi att prioritera utbildningen mellan jobb och familjeförpliktelser. Fråga vi bör ställa oss är; Hur kan vi bäst hantera vår kompetensutveckling idag, utan att sätta vår egen hälsa i riskzonen?

Att få till personlig kompetensutveckling är knepigt och frågan blir givetvis tudelad om vi ser till vilka möjligheter som finns att hantera kompetensutveckling inom företag och organisationer, genom att arbeta med agila metoder. Att arbeta med agila metoder innebär bla att fokusera på att göra rätt saker i rätt tid. Använder vi oss även av Lean principer i vårt tänk, så kommer vi även ifrågasätta vad vi verkligen behöver göra, genom att ställa oss frågan ”Varför”. Att etablera en agil organisation handlar även om att stärka den interna kompetensutvecklingen – därför kan frågan kring kompetensutveckling ses som tudelad. Nedan handlar om hur du kan hjälpa dig själv att skapa balans inom din egen vardag.

Mer om Agila metoder, får bli till ett annat inlägg.  

1. Optimera din vardag genom att prioritera

Oavsett om du har ett hektiskt liv eller upplever att det finns luft i kalendern, så är det viktigt att hålla koll på vad och när saker och ting sker och eventuellt sammanfaller. Genom att veta om dina deadlines, så har du lättare att prioritera och fokusera på vad som blir viktigt.

Skapa ett bra sätt att identifiera de saker du behöver göra för att hålla dina deadlines och prioritera dessa mot varandra.

! Lägg in alla saker du har i din vardag som exempelvis löprunda, bankbesök, storhandla eller tvätt, även dessa behöver prioriteras tillsammans med allt annat för att ge förutsättningar till att hantera tiden rätt och på så sätt skapa balansen för att samtidigt må bra.

2. Fokusera på en sak i taget

Är du på arbetet – se då till att koncentrera dig på dina arbetsuppgifter. Detta kommer att bidra till att din arbetsbelastning känns mer hanterbar. Genom att gjort en grundlig prioritering, så kan du luta dig tillbaka och fokusera på det som du har framför dig för stunden.

Att jobba med flera ”projekt” samtidigt innebär att vi ofta ställer oss själva inför prioriteringar som då inte blir så igenomtänkta och/eller realistiska i förhållande till vad vi verkligen behöver vid givet tillfälle. Vi tappar fokusering och det blir svårare för oss att skapa balans i vår vardag.

! Att arbeta med mindfulness är ett bra tips till att skapa balansen mellan stressig vardag och hantera din hälsa

3. Avsätt tid för att bara ta det lugnt

Att avsätt någon kväll eller dag i veckan då du tar en paus och sysselsätter dig med något du tycker om, kan låta som en självklarhet. Men de facto är att vi alltför ofta prioriterar bort den tid vi behöver för mental återhämtning. Våra liv styrs utav mängder av intryck, information och viljan till att finnas med i ett sammanhang. Detta gör att många utav oss fyller vår vardag med uppgifter som har betydelse, men glömmer bort vårt psykologiska behov av att bara vara. Det är därför en bra idé att lägga lite extra tid i ditt schema om något tar längre tid än väntat.

! Även om det kan vara svårt att stänga av studier och arbete i stressade perioder, tänk på att du genom att göra annat kan öka din motivation och förebygga utbrändhet.

4. Fokusera på framtiden

Tänk på din framtid istället för att fokusera på det du offrar idag. Den tid du lägger på att utbilda dig kommer säkert gynna dig i ditt arbetsliv – du kommer utvecklas som person och skaffa dig nya kompetenser och möjligheter till att bredda ditt nätverk.

Håll dig positiv även om det kan kännas tungt. Utbildningen kanske resulterar i en ny karriär, en befordran eller att du kan se på ditt arbete på ett nytt sätt.

! Att drömma och kunna omvandla sina drömmar till en betydelse för sig själv – är att börja definiera sin vision. Fundera på din vision – är du på rätt väg? Beröm dig själv och ge dig feedback på vad du själv tycker du har lyckats med. Att ge och få positiv feedback gör att vi stimuleras och stärker vår mentala styrka. Kanske du upptäcker att du har kommit längre mot din vision, än vad du själv insett.

Genom att följa det tips jag fick av min td arbetskollega och att försöka förhålla mig till ovanstående 4 punkter, så upplever jag idag en otrolig stor styrka i att ha utvecklats och utökat min kompetens ytterligare. Mitt eget vägval som är riktat verksamhetsutveckling förändring riktat organisation och individ, har dessutom stärkts genom att jag dagligen fått frågor och mötts i dialoger rörande behovet av att kunna balansera våra liv utan att riskera vår hälsa.

Hur ser du på förändring och utveckling i syfte att skapa balans och inte riskera vår hälsa? Vad gör du för att hantera din vardag och arbetsdag på bästa sätt?

Tveka inte att höra av dig om du behöver fler tips eller råd.

//JanCan001, Jannica Wahlund

Sätt fokus på förändringsstöd istället för förändringsledning

Jag erbjuder stöd och utveckling inom organisationer så som team eller grupper, med riktning på människan i förändring. Att arbeta med ”Människan i förändring” handlar om att arbeta med de värden som långsiktigt skapa och ökar välmående hos individen.

Med kontinuerligt förändringsstöd kring och med människan kommer ni få hela organisationen att blomstra. Det hela handlar om att förädla den kunskap som finns internt till bättre och högre kompetens, genom att skjuta till detxstöd som behövs för att utveckla så väl individ som organisation.

När vi själv ser vad som behöver förändras och kanske stärkas, kan vi enklare ta till oss av det arbete som behöver göras. I all enkelhet kan det beskrivas som “att ha en extra hand att hålla i när det blåser”.

Jag jobbar med att ge stödet till de som ska leda och driva arbetet, då vi vet att förändring behöver ske av de personer som själva finns i organisationen.

Är du intresserad av att höra mer kring konceptet och erbjudande, för hur jag kan hjälpa er till ett nästa steg. Kontakta mig via formuläret nedan – så återkopplar jag som regel inom 1 arbetsdag

Ta även del av följande länk Förändringscoach bidrar till effektiv förändringsledning

//JanCan001, Jannica Wahlund

Välkommen tillbaka efter semestern – hoppas du har laddat batterierna rätt och kan fånga din passion i vardagen

När många utav oss tänker på semester så är det för vila och återhämtning, så finns det lika många som lägger tid på att reflektera. Reflektera över sin vardag och sin situation som kan kännas meningslös och ”tillfullo”. Vad är det som får oss att trivas bättre, må bättre och göra bättre?


Vi kanske har det bra som det är idag – men tänka om något var annorlunda, vad skulle det vara och skulle livet bli bättre och göra att vi mår bättre. Ja, kanske…

För mig finns inget svart eller vitt i livet, dvs inget rätt eller fel. Det finns så klart lagar och regler, vilka vi är skyldiga att följa. Men det finns inget som säger vad som är mer rätt eller mer fel för att vi ska trivas, må bra och göra bättre. Inget som säger att saker behöver vara på ett visst sätt för att det ska bli rätt, allt handlar om vad vi vill och känner driv för. Vad vi själv känner är viktigt och därmed skapar oss förutsättningar för att sträva mot och efterleva. För mig handlar det om passion.

När jag gör det jag har passion för så stannar tiden, milt sagt. Jag upplever inga bekymmer, uppoffringar eller svårigheter med det jag gör. Att få jobba med min passion gör mig glad, lycklig och får mig att le. Gör jag det inte så tappar jag istället fotfästet och mår sämre.

En fråga jag ställer mig i jämna mellanrum (i syfte att skapa och hålla styrfart i livet) är: ”Tycker jag att det jag gör är kul?” ”Hur mycket tid lägger jag på min passion vs andra vardagssysslor?”

Den här typ av reflektion anser jag är så pass viktig så att den inte ska enbart ske 1 eller 2 gånger per år, dvs då vi har semester. Det är tid vi behöver lägga in mer regelbundet för att må bättre. Och för att få njuta av semester med vila och återhämtning!


Hur hittar du din passion i livet – 7 frågor visar vägen

Har du hittat din passion?

Inte?

I så fall kan jag trösta dig med att du inte är ensam. Jag läste just en undersökning som visar att 74 % av den svenska befolkningen inte vet vilken deras passion är.

Grejen är att om du inte jobbar för att få göra mer av det du vill eller drömmer om och inte planerar för det, så kommer livet snart att slå dig i bakhuvudet med en tegelsten. Det är ditt undermedvetna som hungrar efter det ögonblick då plikten försvinner och du blir uppslukad av en utmaning eller en uppgift – passion.

Men hur sjutton hittar man sin passion?

Ja, det är så löjligt enkelt så man knappt tror att det är sant. Här får du sju frågor att besvara som visar dig vad du känner passion för.

  1. Vad får dig att le?
    Att våga göra det som gör dig lycklig är ett underbart sätt att ta reda på varför du finns. Tänk på något som du gör, eller har gjort tidigare, och som ger dig ett leende på läpparna.
  2. Vad är lätt för dig?
    Det som du tycker är lätt att göra kommer att vara besläktat med din passion. Det är svårt att hata något som du har lätt för att göra.
  3. Vad får igång din kreativitet?
    Tänk på något i ditt liv som alltid verkar få din horisont att bli större, något som alltid ger dig nya, roliga och spännande idéer. Det som får dig att bli kreativ är garanterat något som du har passion för.
  4. Vad skulle du kunna göra gratis?
    Tänk på något som du skulle älska att göra även om du inte fick betalt för det. Tänk på något som du ser fram emot att göra, något som du önskar att du kunde göra hela tiden.
  5. Vad gillar du att prata om?
    Det här kanske du inte är medveten om, men ett bra sätt att ta reda på vad som ligger dig allra närmast om hjärtat är att fråga dina vänner. Fråga dem vad de tror att du gillar att prata om mest, vilka ämnen som får dina ögon att brinna och som ändrar ditt beteende.
  6. Vad får dig att bli orädd för att misslyckas?
    När du gör det du har passion för, så har du totalt förtroende för dina förmågor. Det gör att du inte är orolig för att misslyckas eftersom du känner att du inte ens kan misslyckas när du gör det du älskar att göra.
  7. Vad skulle du ångra att du inte har provat?
    Om du stod i slutet av livet, vad skulle du ångra att du inte hade försökt göra? Vad skulle du ha gillat att göra som du inte fick chansen till?

Blev det klarare?

Och en sak till!
Om någon frågar dig, ”vet du vem du är?” så svarar du antagligen med ett, ”ja, det är klart att jag vet!”
Och visst känner vi oss själva till en viss gräns, men eftersom vi hela tiden växer och våra omständigheter förändras så märker vi inte alltid vilka vi förändras till, och vad som egentligen är viktigt för oss nu som inte har varit det förut.

Jag tror att många vet och har det inom sig, men kanske inte vågar tro, lita på sig själv eller leva sitt liv. Det finns även flera som behöver hjälp till att titta in i sig själva för att se vad hen brinner för. Dra nytta av möjligheten att anlita en coach som kan hjälpa dig med att se till att du får mer av i livet och se vad du inte vill ha mer av så du kan börja rensa ut och få det där livet du inte behöver ha semester ifrån.
Just nu erbjuder jag dig som privatperson och företagskunder, möjlighet till Hälsocoachning. Vill du veta mer är du välkommen att kontakta mig på Jannica@jancanab.com.

//Jannica, jancan001, jancan.se

Veckans iakttagelse

I Stockholm återvänder fler och fler löp- och cykelpendlare från semestern och värmeböljan.

En iakttagelse ligger till grund för veckans tips: Kondition är en färskvara! Ser många pendlare med stressad blick och plågade ansiktuttryck.

Har du haft semester från dina dagliga rutiner kanske det är lämpligt att dra ner lite på tempot, sträckan eller antalet dagar du springer eller cyklar och börja där du är just nu.

Börjar du på en nivå som passar dig just nu så kommer du att kunna öka takten snart igen och framförallt minska skaderisken. För den bästa träningen är den som kan ske kontinuerligt utan avbrott.

Behöver du hjälp med att komma in i rutiner, bibehålla rutiner eller kanske finna nya “vägar” i din vardag. Hör av dig – så berättar jag mer kring “Hälsocoachning -Individ”

//JanCan001, Jannica, jancan.se

#hälsaochvälmående #rörelsevarjedag #hälsocoachning #endurancepersonaltrainer #kondition #pt #coach

Fungerar agile projektledning i en traditionell organisation?

Under senaste åren har jag kommit i kontakt med olika företag som fått mig att tänka. Företagen har haft en önskan om att jobba agilt i kombination med att driva förbättringsarbete inom olika områden – men har inte en tydlig plan för att börja anpassa sin verksamhet mot det nya arbetssättet.

Samtliga företag har en strategi om att börja implementera Agila metoder och oftast grundat i Scrum. Några av organisationerna har påbörjat arbetet, fast med avsaknad av tydlighet och kommunikation så har resultatet blivit att ingen tror på Scrum längre.

Min nyfikenhet väcktes av – varför fungerar samma metoder så bra på det ena stället, men så dåligt på det andra? Vad är det som skapar svårigheter med att implementera exempelvis Scrum som metod?  Och hur kommer det sig att en väl genomarbetad strategi inte ger de effekter som önskas?

I många fall kan ses att strategin är kopplad till ett fastställt ramverk som eftersträvande mål att efterleva, och med avsaknad sammanhållande förändringsledning finns förankrad. I dessa fall blir det konsekvenser av att driva förbättringsarbete kopplat till ny struktur och styrning, utan direkt ledning. Synbart är att beroende på vart i organisationen du sitter eller gruppering man tillhör så följer de flesta agila principer men trots det så får man problem med att hantera den förändring som man samtidigt har i sin strategi.

Varför?

Konsekvensanalysen från min sida är att vi ofta väljer en lösning eller ett önskat läge utan att identifiera behov och nuläge. Att identifiera sitt nuläge innefattar även utvärdering av olika alternativ där man vid behov testar av förändringen i form av en pilot. Det är först därefter bedömning av vilka beteende förändringar som krävs. Är resultatet något annat, dvs att det inte krävs några beteende förändringar, så bör arbetet heller inte ses som en förändring.

Efter ett antal uppdrag med likvärdigt innehåll, där initiala behovet av att stötta upp som projektledare i en traditionell organisation med incitament att driva projektet med agile approach, kan jag konstatera att ett av de vanligare felen som görs är att man lyfter in ett arbetssätt i projekt med syfte att lära organisation och verksamhet kring agila principer – utan att förstå vilka behov det som helhet driver.

Roller att få koll på

Det är lätt att tro att produktägarrollen inte är viktig när man börjar jobba agilt, men sanningen är att den kan vara avgörande för resultatet. Ett bra agilt team kan jobba effektivt och leverera bra resultat – men det krävs en bra produktägare för att se till att de levererar rätt resultat. Produktägare ingår i samma team som utvecklarna och Scrum Master. Skillnaden mellan Produktägaren och Scrum Master är väsentlig.

Scrum Mastern är en viktig roll för att ett team ska fungera. Det är den rollen som facilitetrar, coachar och hjälper teamet framåt. Scrum Mastern facilitetrar möten och säkerställer att teamet följer ”processen” genom att hantera ceremonier mm. Scrum Mastern är också viktigt stöd för teamet när det kommer till att röja hinder – men är absolut inte en administrativ person eller personalchef.

Produktägaren är den agila titeln för den som har ansvar för ordningen över vad som ska göras och när. I den agila terminologin pratar man om en product backlog: listan över alla tänkbara features och komponenter man kanske skulle vilja ha i framtiden. Listan är sorterad efter förväntat affärsvärde. Vem som helst i bolaget skulle kunna lägga till saker i backlogen – men det är bara produktägaren som ansvarar för ordningen.

Det är också produktägaren som står för visionen – som vet vart produkten är på väg, hur den kommer se ut i framtiden och varför den ska se ut precis så. Han eller hon ska vara tillgänglig för hela företaget för att svara på frågor om visionen.

Om teammedlemmar är osäkra på varför en viss komponent ska vara med i produkten, eller hur det var tänkt att just den skulle fungerar – produktägaren är den som ska ha svaren.

Funderar ni på att börja köra agilt så kan det vara bra att tänka efter noga och se till att det exempelvis finns produktägare redan från början – och att rollen fylls av rätt person. Produktägaren har en central roll för att parallellt med det interna förändringsarbetet, kunna hålla riktningen mot övrigt strategiarbete.

Kör ni agilt redan så finns det en enkel test för att se om ni har lyckats med produktägarrollen: gå till teamet och fråga om de vet vem ska fråga när de är osäkra på vad de gör eller varför de gör det.

Kan de svara på direkten så har ni nog en produktägare som har lyckats skapa en vision och kommunicera den till alla.

För mig är det tydligt att ändra arbetssätt enbart utifrån ett singel projekt, sällan blir framgångsrikt. Ett projekt är ett projekt med tydlig start och slut – att implementera agila metoder för att förbättra projektleveranser och effektivisera utvecklingsarbetet kräver förändring av mindset för hela organisationen.

Det finns ingen tvekan om att Scrum, som ett exempel av agile metod, ger effekt inom de organisationer som lyckas. Det finns även väldigt mycket som pekar på att ”har du en gång gått över till agilt, så är det svårt att gå tillbaka till mer traditionell verksamhetsstyrning”. Men de facto är att det finns värden att se på som blir viktiga att analysera innan implementering av förändring sker, för att inte misslyckas i onödan.

Hur ser du på agila metoder och de angreppssätt som idag sker inom verksamhet och organisation, för att bli mer agile? Vilka erfarenheter sitter du på kring agile transformering? Kommentera gärna nedan eller hör av dig för fortsatt dialog

//JanCan001, Jannica Wahlund

Leda grupp och Coacha individ – stort fokus i förändring

Vi lever i en konstant värld av förändring, där våra beteenden och behov analyseras och värdesätts i en allt högre grad. Kommer vi som individer kunna hålla fast i de grundläggande värderingar som vi har och är förändringen som pågår, något att vara orolig för?

Under senare år har frågor som berört framtiden och utveckling diskuterats och lyfts fram inom olika områden och mediala medel. Mångfalden av information som lyfts fram har belysts med viss oro utan att realisera vad förändringen egentligen kan komma innebära. Kanske för att vi faktiskt inte vet. 

Frågor styrs politiskt, givetvis utav omvärlden som händelser i form av utveckling i Sverige och andra länder, med inriktning på exempelvis globaliseringen och digitalisering. Politiker tillsammans med näringslivet diskuterar kring de uttalade globala mål för hållbar utveckling fram till år 2030, som alltfler företag och organisationer strävar efter. Ett tydligt tecken på att globala målen görs synliga inom näringslivet, kan vi hämta från olika galor, konferenser och idrotts event som genomförts under åren,

Inför 2020 låg fokus på Business Health, AI områdets inverkan i våra organisationer samt Klimat- och miljöfrågan, som i hög grad kopplas till vår livsstil.

Dessa är idag är minst lika mycket i fokus – då som nu. Hälsa och AI, Ledarskap och arbetsmiljö i ny hybrid tappning, och vilka ytterligare frågor kan vi dra kopplingar till verksamhet-, organisation- och ledarskapsutveckling genom dessa?

Under många år har frågor kopplat värdegrund och vision toppat företags agendor. Frågor som jag anser är ständigt aktuella, och vi börjar bli allt mer vana med att hantera och inkludera i vårt dagliga arbete. Men har vi blivit lite för slentrian i vår betraktelse av den grundläggande behoven när de kommer till att driva och leda förändring? Har vi tröttna på att skapa acceptans till alla individers individuella behov och värderingar på ett sådant sätt att vi upplevs som en bra och stark arbetsgivare där medarbetaren är synlig?

Jag menar att frågan kring ledarskap är och kommer alltid vara aktuell, framförallt när det kommer till att skapa acceptans till att leva i den omvärld vi lever med i dag. Ledarskapet ligger inte på en enskild person eller enskild grupp av individer, likt ett management team. Ledarskapet ligger hos oss alla en och var.

Och jag anser att de arbetsgivare som satsar på att stötta medarbetarens personliga utveckling genom att “leda grupp och coacha individ”, kommer växa, bli starka och attraktiva arbetsgivare. Coachning handlar om att låta individer se och ta sitt egna ledarskap, samtidigt som de hos en arbetsgivare sätts i ett sammanhang där det är företagets vision och strategi som definierar målet.

Vet du hur du leder grupp och coachar individ på bästa sätt? Vilken strategi har du i ditt ledarskap för att nå fram till dina medarbetare på mest optimalt sätt? Kanske är det just dessa frågor du brottas med just nu – i så fall kommentera gärna i kommentarsfälten nedan hur du upplever det och vilka erfarenheter du har inom förändringsarbete idag.

Ta även del at februari erbjudandet som presenteras via bifogad länk

//JanCan001, Jannica Wahlund

En ”Aktiv livsstil” hjälper dig genom utmaning att ställa om till distansarbete

Till följd av den Corona pandemi som pågått under snart 2 års tid, så har många utav oss arbetat hemifrån i mycket större utsträckning än tidigare. En plötslig och relativt stor omställning för många. Behovet av bra arbetsmiljö rent ergonomiskt i hemmet har diskuterats och kommer fortsätta diskuteras i hög grad, då det är en viktig faktor för vår hälsa. Arbetsmiljöfrågan täcker in betydligt mycket mer än det ergonomiska, vilket generellt är en av de mest utmanande faktorerna för fortsatt distansarbete.

Frågan är hur vana och förbereda är vi att hantera distansarbete och rutinerna för att vi ska ha en hållbar vardag och därmed även ett bra välmående. De som har vana vid distansarbete, dvs har bra och fungerande rutiner kring jobbet och fritiden, har troligen redan innan Corona sökt sig till denna form av arbete. Medan för många så har det handlat om att snabbt hantera anpassningar med koppling till vardagen, lämnat konsekvenser.

Nackdelarna har varit att det skett plötsligt medan fördelarna är att vi var många som drabbades samtidigt, vilket innebar att vi snabbt och relativt enkelt har kunnat samverka och hjälpas åt för att hantera situationen. Detta har även skett på ett sådant sätt att behovet av hjälp inte enbart har hämtats från arbetskollegor, utan även kunnat lösas genom grannen, maken, sambon mfl.

Det finns givetvis många fler konsekvenser än enbart ovanstående. Det finns en ökad känsla av isolering och ensamhet samtidigt som många upplever en positiv effekt av att kunna sova längre på morgnarna och upplever en möjlighet till att få mer tid till att exempelvis motionera mera. Detta är givetvis en oerhört positiv effekt, förutsatt att det verkligen blir av.

När jag frågat runt i min närhet och ställt frågan kring just den dagliga aktiviteten och hur man upplever att distansarbete påverkat möjligheterna till träning och daglig motion, så är det många som menar att det blir till en möjlighet som tidigare var svår att få till. Men ”möjligheten” är lätt att utebli, just därför att den fortfarande bara ses som en ”möjlighet”.

Viktigt med pauser

När jag tittar på mitt eget beteende kopplat till daglig motion och träning, under senaste 3 månaderna, så har det varit extremt varierande från dag till dag.

Foto; Liza Simonsson

Jag är relativt van vid att planera in träning och motion i min dagliga kalender och vet att det är svårt att få till om det inte finns med i kalendern, även om det ges en ”möjlighet” under dagen. Min personliga reflektion är att de dagar som jag inte har haft pauser under min arbetsdag, så har min aktiva rörelsetid minskat extremt mycket i tid. Upplevelsen av ensamhet och isolering hänger delvis ihop med vårt beteende kopplat till vår nya arbetssituation, vilket har en direkt påverkan på vårt stillasittande. Och vad jag menar är att vi behöver förstå betydelsen av daglig rörelse och motion är starkt kopplad till vårt välmående, såväl fysiskt som mentalt.

Det handlar inte enbart om att få in det i kalendern, det handlar likväl väldigt mycket om att förstå varför vi har ett behov av att regelbundet röra på oss. Att vi behöver förstå vår kropp och hur vi stärker såväl immunförsvar som mentala förmåga genom att röra på oss. Vi vet att vi undviker att få hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och mycket mer genom att aktivt varje dag motionera minst 30 minuter.

Detta är förstås ingen nyhet, men när jag gjorde detta experiment på mig själv och tillät mig agera på samma sätt som innan Corona, med den enda skillnaden att jag i dag har min arbetsplats 5 meter från sovrummet och 20 meter från köket, till skillnad från tidigare då min resväg låg mellan 45 – 90 minuter enkelresa. Så visar det sig att jag under 1 vecka har halverat min aktiva rörelsetid. Skrämmande – inte sant?

Vikten av rutiner och att försöka hålla arbetstiderna. Men också att ta raster.

Det är viktigt med rutiner och att försöka fortsätta hålla arbetstiderna. Men också att ta raster. Arbetar man vid datorn, som många gör, kan det vara bra att ta en paus där man inte sitter just framför datorn. Det är bra att röra på sig under pauserna, att gå ut och ta lite luft och en promenad till exempel. Det finns en hel del enkla övningar som exempelvis knäböj/squat, som bidrar till att vi kan slappna av och minska stressen/stelheten såväl i nacke, ryggrad som leder i bäckenbotten och knän.

Testa under en arbetsvecka att lägga in 10 knäböj/squat, vid varje paus (förslagsvis 1 gång i timmen). Fundera och resonera med dig själv vad det gav. Kanske du upplever att du släppte tankar som annars ligger och gnager i dig, kanske du känner att du lättare hittade en lösning på något problem, kanske du finner större lust till att ta en promenad senare under kvällen. Skriv ner dina funderingar och resonemang så kan du senare utveckla och utmana dig med nya rörelser eller aktiviteter.

Återigen det finns risk att man blir mindre fysiskt aktiv när man jobbar hemifrån. Där man i normala fall kanske man går till bussen och går ut och äter lunch till exempel. I hemmet går man inte mycket och är man stressad är det ännu mindre troligt att man tar regelbundna pauser. Att komma ihåg pauser blir viktigt för att hantera distansarbete, helt enkelt.

Jag är säker på att distansarbete kommer bli mer av det normala i vår arbetsvardag och jag anser därför att det är oerhört viktigt att vi börjar lära oss att hitta rutiner som passar in i vår vardag för att klara av vårt stillasittande varje dag. Så min rekommendation är att börja med att se över din livsstil. Skapa dig en medvetenhet och besluta dig för att bli mer aktiv, dvs ge dig möjlighet till att skapa en mer ”AKTIV LIVSSTIL”.

Att vi lär oss hantera arbetsdagen utifrån de nya möjligheter som ges i form av att komma ut och gå eller träna under lunchen eller bara göra enklare knäböj vid regelbundna pauser under dagen, gör att vi kommer må mycket bättre. Men det är en utmaning kopplad till omställningen av att arbeta mer på distans.

//JanCan001, Jannica Wahlund

Vilken inverkan har “ledarskapets språk” på vår gemensamma prestationer?

Chefer gillar att uppnå mål mer än något annat. Men i ambitionen att nå mål tenderar de att ta genvägar. De vill hellre att medarbetare följer deras förslag och låter dem göra som de blir tillsagda. Men alltför ofta blir resultatet inte som cheferna vill ha det. Om chefer vill att de ska ha andra resultat nästa gång måste de börja göra saker annorlunda.

Det är dock inte den stora investeringen eller den djärva omstruktureringen som gör skillnaden, utan många små förändringar i beteende och kommunikation. Det är vad som förändrade resultatet på och inom alla de organisationer där vi ser och kan ta del av lyckade resultat på ledarskap.

Det som sker inom dessa organisationer är att, i stället för stora investeringar och omorganisationer, arbeta med kulturella förändringar. Förändringar för att alla inom organisationen organiseras för att fokusera på de gemensamma målen och glädjas av de gemensamma prestationerna.

För mig speglar detta väldigt mycket i hur framgångsrikt ledarskap inom idrotten inverkar i lag och individers sportsliga framgångar. För mig finns det få saker som kan jämföras med att få ta del och glädjas av de prestationer och framgångar som kan ses inom idrott, vilken glädje det ger till så många.

Bakom en framgångsrik idrottare står ofta en duktig ledare. En ledare som lärt sig konsten att lyssna och prata ledarskapets språk. Ledarskap handlar inte om att prata och peka på lösningar till olika problem, det handlar mer om att lyssna in och identifiera möjliga förmågor för att hantera situationen för att nå framgång. Genom att agera ledare föds nya förmågor inom organisationen och ledarskapet inom organisationen växer. Det är en del av de kulturella förändringar som behöver hanteras för att nå framgång.

Att våga visa upp och glädjas åt prestationer som sker inom en organisation eller ett lag tvingar oss att se till våra olikheter och vart vi verkligen befinner oss. Det tvingar oss till att se till vad som verkligen är en prestation i förhållande till ett förväntat resultat. Om det förväntade resultatet alltid mäts mot de övergripande företagets årliga mål utan sett organisationens förmågor och därigenom prata om (och lyfta fram) de prestationer som sker mer eller mindre dagligen inom företaget, så kommer vi ha svårt att finna en sann och unik glädje, som vi kan se inom idrotten.

Att tala ”ledarskapets språk” visar vilken inverkan kommunikation har på människor inom organisationer och lag. Under tidiga år utvecklade chefer sin förmåga att använda sina språkkunskaper för att uttrycka och kommunicera djupare i olika situationer. Chefer valde att gå utbildningar och kurser för att förstå och lösa problematik som senare byggdes organisationer kring att hantera. Kunskaper som redan tidigare fanns inom företaget men utan visdom kring hur de kunde och på bästa sätt skulle användas på mest framgångsrika sätt.

På samma sätt som jag gläds åt framgångsrikt ledarskap inom idrotten så gläds jag åt de förändringar som jag ser inom olika organisationers arbete med kulturella förändringar. Att nå framgång i förändring tar tid, det vet vi alla, och därför behöver vi även arbeta med dessa förmågor på längre sikt än bara över ett år. Vi behöver se på våra ledarskapsförmågor ur ett delvis individuellt perspektiv (vilka resurser har vi att tillgå) men också på ett långsiktigt perspektiv kopplat till hur får vi våra ledarskapsförmågor att växa?

Ta Handbollen som ett exempel. “Bengan Boys” är ett av Sveriges mest folkkära landslag genom alla tider. Laget visade och speglade en sällan skådad sammanhållning, till stor del tack vare sina framgångar så klart, men framför allt med anledning av det bakomliggande ledarskapet genom Bengt Johansson, där varje prestation lyftes fram och lades till grund för den gemensamma framgången. Det ledarskap som byggdes upp kring laget och satte kulturen inom bla handbollen handlar om att utveckla och skapa förmågor för att nå långsiktig framgång, samtidigt som att glädjas åt de prestationer som sker idag.

Idag, imorgon och även kommande år kommer vi arbeta för att lyckas och nå framgång inom våra organisationer. Jag tror att när vi använder våra ledarskapsförmågor på rätt sätt genom att skapa gemensamma mål och glädjas åt gemensamma prestationer, så kommer vi även ändra driva vår kulturella förändring inom organisationen.

211202 The women’s national team of Sweden poses for a group photo at a press meeting during the 2021 IHF Women’s World Championship on December 2, 2021 in Quesada. Photo: Ludvig Thunman / BILDBYRÅN / kod LT / LT0223

Är du likt som jag intresserad och öppet nyfiken på att lära dig av andra framgångsrika ledare, genom att se och betrakta, så kan jag rekommendera dig att titta på kvällens handbollsmatch mellan Sverige och Norge i damernas VM Handboll. Här kommer du kunna se hur ledarskapet bakom laget genom Tomas Axner och Johanna Wiberg leder och stärker laget i medgång och motgång. Utan att veta hur det kommer att gå, så är jag helt säker på att vi kommer kunna se ex Carin Strömberg som lagkapten, Nathalie Hagman, Jamina Roberts, Anna Lagerquist, Linn Blohm, Jessica Ryde, ja alla i laget, i sina roller göra finna prestationer på plan, hur de vid efter varje prestation peppar och lyfter varandra för att ta nästa och nästa läget med samma framgång. Så för den ”nyfikne och intresserade” – titta på hur de tillsammans diskuterar och arbetar för att lösa olika situationer på plan och tillsammans gläds åt den gemensamma prestationen.

Är du inte lika intresserad av idrott och handboll som jag, så hoppas jag ändå att du ser den röda tråden i värdet av att arbeta med den gemensamma ledarskapsförmågan för att skapa framgång. Grunden för mig är att genom att ”lyssna in” kunna identifiera möjliga och nödvändiga förmågor för att hantera situationen i nuläget för att nå framgång på längre perspektiv

Vad ser du som ledarskapets viktigaste förmåga?

Kommer du se på matchen ikväll?

#ledarskap #svenskhandboll #förändringsledning #ledarskapsförmågor

Kommentera gärna nedan. Jag försöker besvara dina ev frågor så snart jag kan.

//Jancan001, Jannica Wahlund

Framgångsrikt förändringsarbete behöver hitta sin “kaffemaskin”

Jag var nog inte den enda som tog ett djupt andetag när vi återigen fick besked om restriktioner pga Coronas fortsatta spridning. Vi behöver ta till oss av det “nya” och lära oss leva och hantera utifrån de nya förutsättningarna.

Min tanke gick till frågan hur förbereda vi är på att hantera de erfarenheter vi samlat kring hybrid arbetsmiljö och det behov av starkt förändringsledarskap som har skapats under senaste 2-3åren.

Den hybrida arbetsplatsen är en förändring som påverkar alla på arbetsplatsen, även de som har och kommer att återkomma till kontoret på heltid.

För en framgångsrik förändringsresa rekommenderas tidiga behovsanalyser och förstudier samt omfattande involvering av medarbetare.

Och hur du involverar dina medarbetare i förändringar på effektiva sätt, finns det många olika svar på. Här nedan ger jag dig mina tips för lyckas med framgångsrikt förändringsarbete på den nya hybrida arbetsplatsen;

Hitta en ny kaffemaskin

Överallt läser vi att det främst är våra kollegor och det sociala umgänget som vi saknar på kontoret; småpratet vid kaffemaskinen, de gemensamma luncherna eller spontanmötet i korridoren.

På våra hybrida arbetsplats behöver vi hitta olika sätt att ersätta kontorets sociala vattenhål med nya, hybrida sätt att träffas och småprata. Till exempel genom att:

– Skapa en chattkanal eller forum för icke arbetsrelaterad kommunikation, där ni delar med er av det vardagliga, roliga klipp eller bara pratar om livet. Att tänka på är vilket klimat som skapas genom olika dialoger/ämnen. Passa på att doppa ett engagemang kring exempelvis hälsofrågor genom att skapa och driva olika utmaningar. Utmaningar kan ske på fler sätt än att ”gå minst 10000 steg varje dag”, det finns massor av olika sätt att skapa engagemang inom olika frågor.

– Ha stående videomöten över längre perioder, där alla kan hoppa in och ut när de vill ha sällskap eller småprata om något. Lite som att sticka in huvudet i fikarummet och kolla om någon är där. Här krävs det så väl engagemang och tålamod för att nå fram. Visa fördelarna genom att skapa kontinuitet av variation i ämnen under möten. Uppmuntra till dialog.

– Digitala fikastunder i all ära, men det är sällan optimalt att försöka ersätta en aktivitet med en digital motsvarighet rakt av. Boka istället fler walk-and-talks för att mötas en och en eller digitala luncher med max 3-4 deltagare. De stora sammankomsterna, till exempel med hela avdelningen, gör sig faktiskt bättre när vi träffas fysiskt, men genom att variera olika mindre grupperingar kan ändå större grupper knytas samman på detta sätt. Våga tänka bredd och inte bara djup vid olika möten.

Att hitta en ny kaffemaskin är inte lätt, det handlar om engagemang, tydlighet och kommunikation. Vilket är viktiga egenskaper för en ledare.

Genom att prata ledarskap och belöna den typ av ledarskap -hos alla medarbetare- gör att ni värnar om ert företag, kultur och era kunder, vilket också kommer leda er till att snart ha hittat er nya kaffemaskin.


Lycka till!
// jancan001, Jannica Wahlund

Digital Transformation

Transition betyder en förändring från ett tillstånd till ett annat. En transformation innebär en omfattande, koordinerad förändring som får en fundamental påverkan på verksamhetens strategi, strukturer, styrsystem, kompetens och förmåga samt kultur. Och en förändring där utfallet är mycket svårbedömt.

Digitalisering och ”digital transformation” handlar om människor. Teknik, inte minst digital sådan, är och kommer alltid att vara ett stöd, ett verktyg, en pådrivare och en möjliggörare för oss människor. Varken mer eller mindre. 

Digitaltransformering

Jag har varit inne på ämnet förr och känner att det nog inte blir sista gången, nu heller. Det är helt enkelt ett område jag brinner för och ser många befinner sig eller står inför.

Min tro att vi inför hösten 2021 skulle komma få uppleva en hel del positiva förändringar kring vår arbetsmiljö och arbetsvardag kopplat till att vi idag (november 2021) föll ut precis som jag trodde genom att vi har tagit ett stort steg ”tillbaka” till att få mötas och umgås på våra ordinarie arbetsplatser. Samtidigt som vi även ser att ”pandemin” har tagit ett fast grepp om våra organisationer genom att sätt oss på prov med att hantera tillfälliga ansträngningar och löpande förbättringsinitiativ inom gemensam verksamhet, på ett tydligare strukturerat sätt.

Vad som händer runt omkring oss just nu är att utvecklingen som driver vad nya verktyg och möjliggörare kan göra går i sådan rask takt och med det öppnar upp möjligheter för oss som tidigare inte varit tänk- eller genomförbara (praktiskt eller ekonomiskt; tog för lång tid, blev för dyrt, var för svårt etc).

De föder i sin tur nya beteenden och möjligheter, och vi står plötsligt i ett landskap vi inte riktigt är vana vid eller riktigt förstår oss på – och med det inför en framtid som ter sig alltmer oförutsägbar. Men att bemöta denna ovana och glapp i förståelse med att krypa tillbaka in mot komfortzonen och applicera gamla lösningar på nya problem är inte rätt väg att gå.

Vi behöver i stället bemöta det på samma sätt som vanligt när vi inte förstår eller kan något tillräckligt bra; med lärande. Och vi måste ta steget tillbaka och inse att lärandet vi är ute efter måste ta avstamp där förståelsen verkligen glappar, med de det hela handlar om, beröra människor.

För ett företag innebär detta att framgångsreceptet på ett högre plan blir att ta sig an frågeställningarna;

  • Hur arbetar vi på bästa sätt för att göra arbetet så effektivt, meningsfullt och värdeskapande som möjligt?
  • Hur kan vi på bästa sätt skapa en relation till och upplevelse för våra kunder, nya som befintliga, som är meningsfull och skapar värde för dem?

När vi söker svaren på de frågorna behöver vi gräva så pass djupt att vi hittar och kan ta till oss och förstå grundläggande beteenden och behov. 

När vi har identifierat och börjat förstå dessa beteenden och behov i den miljö de tar sig i uttryck, och lyckats påbörja byggandet av en relation och ett samarbete på ett väldigt mänskligt plan – människa-till-människa – medarbetare emellan och med kunder, först då är det dags att börja tänka lösningar och teknik.

Utifrån de beteenden och beteendemönster vi identifierar i medarbetares professionella vardag och i våra kunders liv, kan vi förstå verkliga problem och behov mer på djupet och med det bättre kunna generera antaganden om möjliga framtidsscenarion på kortare och längre sikt att börja testa och lära ifrån.

Denna djupdykning finns det ingen väg runt, inte om vi vill kunna förstå och skapa verkligt värde för de människor som berörs, och med det mena allvar med vår strävan att nå uthållig framgång och bygga verklig och långsiktig konkurrenskraft.

När vi har förståelse för vad problem, behov och verkligt värde kan vara, har vi ett underlag för att kunna skapa det stöd, de verktyg och med det de arbetssätt och kundupplevelser som verkligen kan fungera framgångsrikt (och i längden).

När dessa förmågor (arbetssätt, relation med kund och vad detta resulterar i för skapandet av värde/upplevelser till kund) fått mogna fram tillsammans och så småningom blivit till styrkor och avgörande konkurrensfördelar, kommer vi naturligt att ha landat i ett ifrågasättande av befintlig(a) och utforskande av nya affärsmodeller och arbetssätt på vägen. Annars har vi antagligen inte kommit så långt i vår digitala mognad som vi trodde.

Hur snabbt och effektivt vi kan nyttja dessa förmågor kommer att bli helt avgörande framöver. Hur snart beror lite på vilken ”bransch” man verkar inom. Men det kommer att beröra ALLA. Förr snarare än senare. Så inta rätt perspektiv när ni tittar på hur, vad, när och varför digitaliseringen kommer att beröra er.

Vilket “direkt” ansvar lägger vi på den interna ”IT-avdelningen” när det kommer till digital transformering? Och är det rätt?

Det vanligaste misstaget som ses göras är att detta enbart berör och därför bara hanteras isolerat av befintlig eller nystartad ”IT avdelning”. Detta är en avgörande överlevnads- och därmed strategisk fråga för hela företaget, och måste hanteras aktivt av hela ledningsgruppen. Och i någon mån involvera varje enskild medarbetare.

Den fråga som jag ser fortsatt växer och kommer växa sig allt starkare under 2022 är vikten av att få till ett bra arbetssätt kopplat till löpande förbättringsinitiativ kopplat till gemensamma strategiska initiativ för verksamheten. Det är en fråga som ”trendat” under senaste åren och kommer fortsätta ”trenda” över tid, många arbetar hårt med att få till arbetssätt och organisation kring det

        Ett viktigt steg är att omfamna behovet är att skapa struktur kring det intern strategiska arbetet sett till hur företaget utvecklas i gemensam takt och i relation med sina kunder. Genom att definiera skillnader mellan de fyra nedan nämnda kategorierna så skapas en tydligare struktur och för enklar arbetssättet inom hela organisationen

  1. Affärsprojekt, direkt värdeskapande (för din kund) arbete.
  2. Förbättringsarbete. Sådant som gör att du kan leverera #1 bättre.
  3. Underhållsarbete. Sådant som behövs för att få den existerande ”maskinen” att fortsätta snurra.
  4. Oplanerat arbete. Sådant som kommer in ”från sidan” och hindrar dig från att genomföra något av ovanstående. Den här sortens arbete är oerhört stressande och hindrar dig från att nå dina mål.

Om man inte hittar en bra balans mellan 1-3 kommer man ganska snart drunkna i #4. Digitaliseringen innebär massor av möjligheter att arbeta på #2 så att man göra #1 bättre – och slippa #4.

Det kräver dock att man ständigt ifrågasätter hur man arbetar och avsätter tid och resurser för att förbättra själva systemet som skapar värde för ens kunder. Ett bra sätt att börja är försöka hålla koll på hur stor andel av ens arbete som hamnar i respektive arbetskategori. Börja redan idag!

Digitalisering handlar om människan. Att vi robotifierar, automatiserar och på annat sätt ”digitaliserar” delar av verksamheten i företag och samhälle är fantastiska möjliggörare för oss på vägen mot att göra företag och samhälle mänskligare.  

Detta är digitaliseringen och den digitala transformationen och mognad vi behöver gå igenom, för mig.

Vad är den för dig?

//Jancan001, Jannica Wahlund, @jancan001

Hur ser avtrycken ut i Corona pandemins spår inom företag och organisation ?

Sällan har arbetslivet förändrats så mycket på så kort tid som nu. Många upptäcker såväl utmaningar som fördelar med nya arbetssätt, med potential för en förändrad syn på hur vi leder och organiserar arbete i många branscher.

Att olika organisationer har olika kulturer är ingen nyhet, inte heller att kultur också beror på bransch. Men vad är det som får olika organisationskulturer att vara framgångsrika i att prestera, innovera och attrahera?

När vi möts regelbundet på distans, via digitala möten. Förväntas var och en ta ansvar för att sköta sina åtaganden och leverera enligt plan. Ledarskap och kollegialt samarbete sker på distans med helt andra möjligheter till spontana möten och plötsliga idéutbyten. Begreppet ”aktivitetsbaserade arbetssätt” (ABW, acitivity based working) som varit uppmärksammat det senaste decennier får nya konsekvenser. Hur ska man hantera detta och vad innebär det för företag och organisationer på lång sikt? Vill vi behålla de nya arbetssätten eller vill vi snarast återvända till det gamla – om det ens är möjligt?

Många ledare och organisationer saknar tydliga modeller för att navigera i balansen mellan tillvarons ”fasta och beständiga” villkor och dess mer ”rörliga och föränderliga” aspekter. Beslutsfattandet blir lätt antingen för stolpigt och byråkratiskt eller för löst och osammanhängande.

Och vad mer behöver vi lägga fokus på för att hantera återgången till våra arbetsplatser och annan form av ”efterbörd” av Corona pandemin? Det står helt klart i att oavsett vart vi befinner oss eller ser på situationen så kommer vi behöva lära oss av varandra och acceptera våra olikheter (vilket i sig gör oss alla unika) för att kunna hantera framtiden.

Min gissning är att under hösten kommer du, om du inte redan har, att bli introducerad till ramverket Cynefin, ett alltmer uppmärksammat och välbeprövat verktyg för att stödja det praktiska beslutsfattandet i alla typer av organisationer. Cynefin handlar om att definiera verkligheten utifrån fem beslutsdomäner. Ett verktyg som under våren blev mer och mer känt inom olika företag och organisationer.

Jag har haft en lång och skön sommar, kunnat unna mig att zooma ut och ta ledigt från olika uppdrag och aktiviteter. Det har samtidigt gjort att jag har haft mer tid i att landa i olika frågeställningar som är och blir högst aktuella inom kort. Nedan ser du de frågeställningar jag kommer att lägga fokus på och arbeta mer med via så väl stöd och rådgivningssamtal, uppdragsbaserade initiativ och i textform.

Vad händer efter Corona och vad blir pandemins största avtryck?

Nya villkor för arbetslivet: aktivitetsbaserat arbete på riktigt med inslag av hållbar hälsoplan för företaget

Att leda och fatta beslut i en komplex och föränderlig tid

Vill du höra mer kring detta och ta del av fortsatt resonemang kring dessa frågeställningar följ mig gärna här på min blogg www.jancan.se.

//JanCan001, Jannica Wahlund

%d bloggare gillar detta: