Träning och Psykologi

Behöver vi diskutera psykologi i samband med träningsprocessen och i så fall i vilken mängd och varför? Det går givetvis att besvara frågan från flera håll och det känns självklart att samtliga behöver ses över för att ge en bra insikt. För mig känns det självklart att vi med träning och träningsplanering behöver ha ett helhetsperspektiv som inkluderar psykologin.

dav
dav

För mig och den erfarenhet som jag ser från min egna träning- och tävlingsbakgrund så är psykologin och den mentala styrkan en stor nyckel i vår framgång. Detta oavsett om vi ser till individuella prestationer på elitidrottnivå eller prestationer som motionär.

När vi ser enbart till träningsprocessen som handlar om att dokumentera, förstå, utvärdera och styra utvecklingen i en önskad riktning, så finner vi kopplingar till individuell psykologi. Psykologi består i all enkelhet av tankar, känslor och beteende som styr vår träningsprocess framåt. Dvs det vi önskar uppnå genom noggrant och väl genomfört arbete utifrån träningsplanering, upplägg, förberedelser, tester mm, så styrs vår förmåga utav vårt individuella välmående och mentala styrka.

När vi som individer är lyckliga, harmoniska och mår bra i vår tillvaro, resulterar det i att ökad lust och energi kring träning och tävling. Detta sker genom att vi skapar positiva tankar och känslor som i sin tur driver starkare beteenden och förbättrar vår prestationsförmåga. Om vi vänder det till att vi befinner oss i en tungperiod (det händer oss alla emellanåt), och samtidigt är mitt inne i en tung träningsperiod eller helt enkelt genomför ett pass som utmanar oss, så kan detta resultera i belastningsskador, ett utmattat immunförsvar, olust och nedstämdhet. I princip motsatsen till vad vi vill uppnå med vår träning, oavsett om vi är elitidrottare eller motionärer. Detta på grund utav vårt tanke- och känslomässiga beteendemönster.

Vad som bör förtydligas kring detta är att; det är den totala stressbelastningen i relation till bristande återhämtning som resulterar i direkta skadeproblem, och inte att vi utsätter oss för utmanande träningspass. Och med det kan vi förstå att utan ta in psykologin och vår mentala mående, så kan vi komma lägga stress i vårt utförande vilket kan leda till skador. Utöver den träning som vi tar till oss genom träningsprocessen så behöver vi även ta med psykologin. 

När vi väljer att ta in de psykologiska och mentala bitar som hänger ihop med vår prestationsförmåga kopplat till träning, så ser jag primärt 2 delar;

          Ökad självkännedom

          Eftersträvan av balans i livet utan för träningen

Psykologin behöver även tas med i perspektiv; Kortsiktigt (vecka och månad) samt Långsiktigt (År och perioder). Vikten med detta är att kunna ta in träningen i perspektiv för att förbättra prestationsförmågan med stöd för hur vi som individer tar till oss av träningsbelastningen samt tillgodose grundläggande behov som tillhörighet, självständighet och kompetens.

Kortsiktigt påverkar tankar, känslor och beteenden på direkta utförande moment i form av kvalitet, intensitet och resultat.

Det är enkelt att tro och se psykologin endast kopplad till det kortsiktiga perspektivet, då vi ofta höra ”Bäst när det gäller”, ”har vad som krävs för att vinna” mm. Med hänsyn till psykologins inverkan så anser jag att träning och återhämtning utgör grunden i ett helhetsperspektiv, så väl kortsiktigt som långsiktigt. Det absoluta värdet av vår träning får vi ut när samarbete mellan coach och individ sker med ett helhetsperspektiv.

Min rekommendation är att värdera din coachs förmåga med att se till helheten utifrån dina förutsättningar. Genom att vara öppen och ärlig mot din coach, kommer du skapa förutsättningar för att öka din prestationsförmåga, långt mer än du anat. Se din träning som en viktig del i din vardag och värdera din återhämtning på ett sådant sätt att du skapar balans inte bara fysiskt utan även i andra delar i ditt liv.

Lycka Till!

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancanab.com, http://www.jancan.se

Om vi vill se en förändring i våra liv – behöver vi först förstå vad vi vill uppnå

Vilket liv vi vill kunna leva är för de flesta utav oss något vi kan välja själva. Och den förmånen är något vi själva har skapat i dagens samhälle. Om vi tar oss 100 år tillbaka i tiden, så fanns det inte samma möjligheter, då som nu, pga av lagar, samhällsuppfattning utveckling etc, men vi kan därför säga att vi idag väljer mer eller mindre själva hur vi vill leva våra liv. Allt från yrke, mat, transport och miljö styr stora delar av vårt välmående idag, och när vi ser till vår livsstil i förhållande till hur vi uppfattar oss själva, så behöver de allra flesta utav oss skapa insikt och öka kunskap i hur våra kroppar fungerar.

Om du vill se en förändring i ditt liv och ditt välmående, så behöver du först förstå vad är det som du vill förändra. När du vet det och har beslutat dig för att förändra och kanske med det uppnå en förbättring gällande din livsstil, där ett nästa steg är eller kan vara att komma igång med någon form av aktivitet, så hoppas jag att du kan finna lite inspiration i texten nedan.

Träning och aktivitet stärker kroppens egna kretslopp

Kroppen är byggd på musklerna ska stimuleras och aktiveras, och när det sker så hanterar kroppen själv arbetet med att ta bort exempelvis fett från blodomloppet, som annars kan orsaka blodproppar. Musklerna förbränner fett och kolhydrater som de hämtar från blodomloppet. Genom träning (muskelaktivering) så ökar kapillärerna och näringsstationerna i musklerna i syfte att kunna hämta mer energi.

När musklerna har avlägsnat fett ur blodomloppet bildar kroppen ökad mängd av HDL (det goda kolesterolet) som i sin tur fångar upp det skadliga kolesterolet (LDL), dvs kolesterolvärdet förbättras direkt i och med ökad muskelaktivitet och träning.

Ökad muskelaktivitet och träning under längre tid hjälper även till för att hantera det socker som finns i blodet och föra över det till musklerna, då dessa blir mer insulin känsliga vid ökad muskelaktivering.

Våra fantastiska kroppar och energiprocesserna

Så snart vi börjar röra på oss, så sätter vi igång olika aktiviteter i kroppen. Och med det även våra kroppars olika energisprocesser. Dessa processer förbränner energi som vi har lagrad i våra kroppar, eftersom vi är byggda för att förbränna energi. Vi förbränner energi oavsett om vi sitter i en soffa och klickar på fjärrkontrollen eller ute och springer i skogen, men vi behöver ibland se till vår aktivitetsnivå för att förbättra vårt välmående.

Alla processer i kroppen kräver energi, även de kroppsdelar och funktioner som vi inte kan bestämma över som exempelvis hjärtats rytmiska slag och att njurarna rensar kroppen från slagg och avfallsprodukter. Ämnesomsättningen i våra kroppar fungerar ungefär som en motor i en bil, lika effektiv som förbränningen är i kroppen, lika lat är vår kropp om den tillåts vara inaktiv. Våra kroppar är naturligt byggda för att lagra energi och kraft till när det verkligen behövs, vilket vi kan förstå om vi ser tillbaka till våra förfäders liv på savannen.

Våra förfäders liv på savannen utgick från att överleva i en miljö där vi varken hade tillgång till mat och näring så som vi har idag. Våra förfäders överlevnad byggde på att kunna lagra energi i syfte att klara av längre tider utan tillgång till mat eller annan näring. Därför krävs det insats (aktivitet) för att vi ska kunna använda den lagrade energin. En insats som av orsak därför påverkar vår förbränning och ämnesomsättning, men även andra processer i vår kropp.

Stimulans till bättre välmående

Andra fördelar med att vi aktiverar oss är att aktivering av muskler sänder positiva signaler och stimulans till vår hjärna, som i sin tur startar processer som påverkar vårt välmående. Hjärnan stimuleras av de signaler som kroppen utsöndrar i och med rörelse och aktiviteter, och därigenom frigör signalsubstanser (serotonin och uppiggande hormoner) som gör dig glad – även när du slappnar av.

Det är kroppens sätt att berätta för dig att den mår bäst när du ger den tillåtelse att röra sig. Därför är motion ett av de absolut bästa sätten att motarbeta stress. Vi kan även dra lärdom utav dagens levnadssätt att vi behöver mer tid för återhämtning, i syfte att motarbeta stress. Stress som påverkar oss alla i olika grad, kan genom träning och aktivitet undvikas i relativt stor grad, eftersom vi vet att även hjärnan mår bra utav fysisk aktivitet.

Vi kan givetvis fortsätta leva våra liv genom att minska och begränsa vårt födointag, om vi endast ser till vikt i förhållande till vårt välmående. Mitt val av livsstil är att kunna balansera det ”goda” i livet med en välmående kropp. Jag anser även att våra liv styrs av helt annan stress än vad våra förfäder på savannen blev utsatta för, och vi kan därför finna balansen genom att se till andra fördelar som vårt samhälle idag är uppbyggt på, som exempelvis aktiv vila i vardag.

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancanab.com

Hur påverkas vår mentala styrka av träning

När vi tränar påverkar vi inte bara vår fysiska styrka, kondition och uthållighet. Vi låter även hjärna påverkas, genom att minne, inlärning och vår koncentrationsförmåga växer.

Om vi ser till träning rent fysiologiskt så handlar det om att vi ökar aktiviteten och blodflödet i de områden som sköter motoriken. Genom fysisk aktivitet ökar även frisättningen av olika ämnen i olika delar av hjärnan.

davDetta gör att vi sover bättre och vi förbättrar våra egna mentala balans genom att vi blir mer stresståliga. De factum är att detta märker vi av redan vi första tillfället av ökad fysisk aktivitet. Dvs vi behöver inte i början gå ut och springa flera km eller simma flera 1000 m, för att känna av effekterna.

Däremot tappar vi lika fort effekten av träning om vi inte regelbundet fortsätter. Så mitt tips till dig är att skapa dig en daglig vana med 30-60 minuters aktivitet, det kan vara rörlighet (dynamisk stretching), power walk, lättare löpning eller varför inte ett styrkepass.

Du kommer snabbt märka effekterna av ökad styrka både fysiskt och mentalt.

Är du intresserad av att läsa mer om vad som händer i kroppen när vi tränar? Klicka på länken här; A-Ö – Vad händer i kroppen när vi tränar

//Jancan001, Jannica Wahlund, http://www.jancan.se

 

En Svensk Klassiker 2018?

En Svensk Klassiker är ett kraftprov på alla sätt och vis, och det gäller att gilla utmaningar för att ta sig ann alla fyra disciplinerna.

Frågan dyker upp i mitt huvud – vad gör att jag överhuvudtaget vill tänka tanken på ”En Svensk Klassiker” en gång till? Kanske är det den där längtan av glädjerus, styrka och stolthet som kommer efter alla skavsår, stumma ben, armar, axlar och rygg. Eller är det den kittlande känslan av nervositet, spänning och ångest som kommer när man står på startlinjen och tänker – Nu j…ar kör vi!

För många är detta långt ifrån en tjusning av att utmana sig själv, medan många tillsammans med mig vet och kan relatera känslan av trötthet och fullständigt slut efter ett lopp, till något positivt. Fast det finns något gemensamt för oss alla kring En Svensk Klassiker, oavsett om vi deltar aktivt eller hejar på, och det är folkfesten, gemenskapen och den magiska upplevelsen av all adrenalin och energi som sjuder runt omkring alla arrangemang.

På söndag öppnar anmälningarna till 2018 års Vasalopp. Är du med mig och kommer köra loppet eller du kanske till och med redan har bestämt dig och är på gång med din klassiker? Hör av dig, jag vill jätte gärna höra hur dina tankar går.

Jag kommer i vilket fall försöka få tag i en startplats för 2018 års Vasalopp, och kanske starta mitt nästa genomförande av en Svensk Klassiker under 2018. Hör gärna av dig om du vill hänga med!

Vi ses

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancan001

Mental styrka – går det att mäta?

Det sägs att framgång inom idrott till 90 % beror på vilken fysik man har. Vad utgör då de resterande 10 %? Går det att mäta?

När vi pratar om fysiskstyrka så utgår vi ofta från hur mycket vi orkar lyfta (1RM), hur långt vi springer (distans) eller i vilken hastighet (kadens, tid) vi utför något. Kraften, om vi kallar det så, är ett resultat av hur vi har tränat och hur vi byggt upp vår fysiologi, biomekanik etcetc.

De sista 10 % utgör stor betydelse i hur vi upplever utförandet av vår kroppsaktivitet (vi kan här tänka prestation som vi har tränat inför) och detta är ett område som har förbisetts av många, men nu blivit mer allmänt erkänt som en viktig del i att träna och prestera.

Hur stor ”kraft” har då den mentala styrkan, som det faktiskt handlar om i det här fallet. Går det att mäta mentalstyrka? Jag kan i mitt sökande inte finna några direkta redskap likt de vi har för att mäta den fysiska styrkan (pulsklockor, vikter, laktattester etcetc) när vi ser till den mentala styrkan.

Däremot anser jag att vi med hjälp utav ett antal nyckelfrågor som vi kan besvarar och gradera, för att  identifiera de områden som kanske behöver lite extra uppmärksamhet för att förbättra den mentala styrkan. Dessa områden kan vi sedan arbeta med för att stärka.

Genom att utveckla vår mentala styrka så växer vårt självförtroende och det är bra för motivationen. Genom att vi orkar vara starka mentalt under hela vårt lopp eller träningspass så förbättrar det vår känslomässiga upplevelse. Vi klarar av att prestera bättre under press och orkar se bortom de yttre känslomässiga faktorerna som annars kan bli till ett hinder.

Så min fråga till dig;  Varför bara träna kroppen när även hjärnan behöver träning?

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancan001

 

Vi är alla nybörjare i början

Hur ofta går man och tänker att ”det där skulle vara kul…” Att få möjlighet att ”prova-på”, det där som så många redan gör.

I dag torsdag kl 18.30 – 19.30 är det dags för mig att få ”prova-på” att tillsammans med #bästacoachen #takontrollen, Johan Andersson, leda ett ”prova-på” pass i Alby, Tyresö.

Om jag själv får välja så är denna träningsform min absoluta favorit. Träning som leder till bättre rörelse, uthållighet, styrka och kondition. Allt som behövs för att vi i grunden ska må bättre. Vi jobbar med våra egna kroppar utifrån våra egna förutsättningar.

Ser fram emot kvällen och allt nytt vi kommer få prova-på

För ni kommer väl?

 

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancan001

Små steg är också steg

Tidigare bakslag i form av smärta och muskelkramper/spänningar i ländrygg, höft, framsida- och baksidalår, börjar nu ge med sig. Det är närmare 3 veckor sedan som det hela kom och jag blev då under ett par dagar mer eller mindre orörlig. Fruktansvärt jobbigt med tanke på den positiva känsla jag hade i löpträningen riktad mot Göteborgsvarvet i maj.

Nu fick jag istället inrikta mig på att vila och rehabilitera kroppen under en tid, för att se dels orsak men också vad som jag behöver fokusera på i min träning för att slippa liknande missöden framöver.

Kanske kan det låta konstigt att detta kan ses som ett bakslag när man inte längre är på ”elitnivå”, och därför inte behöver ta detta så allvarligt. Fast det är just det som är poängen med träning för mig. Att kunna ha styrka, stabilitet och rörlighet i min kropp som gör att jag orkar med min vardag, familj, vänner och det liv jag vill leva. Träning för mig idag, handlar inte om topp prestationer, utan glädjen och ”berusningen” av att få träna och prestera med många andra. Att uppleva känslan av en stark, stabil och rörlig kropp.                                  

Just därför gläds jag över det framsteg av rörlighet i bröstryggen, som jag gjorde under helgen. Genom att träna upp rörligheten i bröstryggen, så har även ländrygg och höft börjat ge svar, och det i sin tur gör att jag nu kan ta lätta lätta små steg igen med gympaskorna på.

Små steg är också steg

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancan001

 

 

Fördomar kring träning bygger på okunskap

Jag vet inte om det är att ”ta i” när jag säger att det finns en hel del fördomar kring träning som gör att många utav oss hellre avstår än provar på.

Fördomar för mig kommer från vårt vardagsliv, de gror på arbetsplatsen och hemma i radhuslängan. Många utav våra fördomar är ett utlopp av egna misslyckanden och besvikelser. Framförallt är det uttryck för okunnighet och rädsla.

Våra fördomar kan komma hämtade från skoltiden och känslan av att alltid bli vald sist, eller inte orka springa lika fort/långt som övriga i klassen, att uppleva känslan av att inte ha rätt (läs: senaste) kläderna för att delta i skolidrotten etc.

Vi pratar ofta om välmående och balans i livet när vi pratar hälsa. Många uttrycker även att ”jag borde träna mer” för att må bättre, och samtidigt väljer vi bort den regelbundna träningen som vi alla behöver för att må både fysiskt och psykiskt.

Jag vågar påstå att våra fördomar bygger på okunskap kring vad träning i form av daglig motion och få vår kropp i rörelse är, och som leder till att vi även mår allt sämre. Den dag Du vågar förbise din okunskap och vågar prova på att träna i allra enklaste form, så kommer du börja må bättre. Du kommer även börja se saker och ting på ett annorlunda sätt och därmed få ökad kunskap.

Daglig motion kräver inga storstilade mål – daglig motion kräver regelbundenhet och ger bättre välmående.

Så se bort om dina fördomar och våga på daglig motion – jag vågar lova att du kommer gilla din nya livsstil utan förväntan på prestation.

Ses i träningsspåren

 

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancanab.com

När smärtan slår till

Föregående helg befann jag mig fre – lör på Bosön för den tredje modulen i Endurance Personal Trainer utbildningen, som jag går denna vår. En helt underbar utbildning med många bra och inspirerande utbildare/föreläsare som hjälper oss i gruppen att öka vår kunskap inom kondition och uthållighets träning.

Medveten om att jag som person behöver fokusera på rörlighet för att bla få ut mer av min träning samt undvika skador, så lätt jag mig ändå helt och hållet slukas med i de övningar och tesdavter som vi genomförde på varandra.

Dessvärre svarade min kropp med att på söndagsmorgonen, sätta stopp för deltagande den dagen. Jag hade helt enkelt passerat den gräns för vad just min kropp klarar av just nu.

När smärtan slår till så är det 100% fysiskt givetvis, fast med lite distans så skapar man sig en insikt i vilket värde rörlighet har på vår fysisks prestation, oavsett om det är i löpspåret eller hemma. Vi behöver alla vara rädda om våra kroppar och tänka på hur vi behandlar oss själva.

Trotts att detta inte var första gången som min kropp satte stopp, så gav dig mig först nu en rejäl insikt i vad rörlighetsträning ger oss som människor. Så låt varje dag innehålla 20 minuters rörlighetsträning – jag lovar att det kommer hjälpa dig med så mycket mer än att ”bara” hålla dig skadefri.

Sköt om dig!

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancanab.com

 

 

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: