Tagg: #mittval

Svårt att komma igång efter semestern?

Du går kanske tuffa förhandlingar med dig själv just nu, i förståelsen av varför är det här med träning så himla viktigt och hur ska man hitta tiden för att träna eller vad är det man behöver träna? Att hitta rutinen är en sak men en annan är faktiskt syftet. I den här artikeln försöker jag spegla lite av de muskulära fördelarna med att träna i syfte att skapa förståelse kring just träningens syfte. Med den vetskapen blir det enklare att omvandla dagliga aktiviteter till mer träningsinriktade aktiviteter.

Vad säger forskarna om träning?

Ett av de starkaste skälen till att träna är att vi minskar riskerna med sjukdomar och skador som också kan vara bidragande orsak till att vi mår sämre mentalt. Om du behöver motivation till att träna så handlar det om att förstå syftet med din träning. Träning som helhet oavsett mål, bör tänka in flera olika delar; Rörelse, Uthållighet, Styrka och Kondition osv.

Om du behöver motivation med inriktning mot styrketräning, så finns det en hel del goda råd som olika muskelforskare har kommit fram till, genom ny forskning, vilket visar att styrketräning bromsar åldrandeprocessen i musklerna –  ”styrketräning aktiverar vilande muskelceller som ett reservdelslager, som kan stärka och föryngra sjuka och trötta muskler. På så vis förlorar vi mindre muskelstyrka när vi blir äldre”

I våra muskler finns det Mitokondrier. Mitokondrier är cellernas bränslemotorer som kan ombilda socker och fett till värme och energi.

När vi är unga och friska, så förbränns näringsämnen med minimalt bildande av skadliga fria radikaler.

När vi är äldre, så blir mitokondrierna slöa och kan därför inte producera lika mycket energi. Då bildas det fler skadliga fria radikaler, vilket i sin tur kan skada proteiner och cellernas DNA.

Genom styrketräning så hjälper vi musklerna att reparera skador samt bidrar med att öka mängden av friska mitokondrier. Detta gör att vi genom styrketräning, kan bromsa åldrandet i musklerna vilket i sin tur sänker risken med allvarliga sjukdomar.

Så frågan är; Vad tränar du för att stärka dina muskler?

Så mycket behöver du träna

En grund regel är att träna igenom kroppen 2 gånger i veckan. Detta kan du göra på flera olika sätt och i kombination med annan träningsform

Styrketräning

–          Välj 4-6 basövningar som involverar flera muskelgrupper. En stor-favorit är knäböj eller plankan IMG_2523

–          Gör 10-15 repetitioner. Belastning sker progressivt. Men tänk på att genomför med motstånd som gör att du kan ta ut dig helt.

–          Som otränad räcker 1-2 set av varje övning. Är du vältränad, så bör du sträva efter 4-5 set av varje övning

Ett pass behöver givetvis inte enbart vara styrkeinriktat, utan kan med fördel kombineras med lite rörelse och puls. Här är några exempel;

–          Tabata är numera allmänt känt som ett begrepp där du jobbar intensivt under korta perioder. 20 sek arbete och 20 sek vila, körs 6 eller 8 gånger. Exempelvis ”höga knän” på stället eller grodhopp

–          Utmana dig själv och en kompis genom att köra backintervaller – väldigt jobbigt men fantastiskt kul och motiverande

–          Börja eller avsluta ett pass med en löprunda där du försöker ligga på 70-85% av din maxpuls. Kör du med lägre puls (60-70%) kan du tänka uthållighet och försöka lägga lite fler km under fötterna än på högre puls.

Använd dina dagliga rutiner för att träna

Det handlar om att bestämma sig. Bestäm tid och plats med en kompis för att ses och träna. Bestäm även upplägget; vem beslutar övningarna, vem lägger upp planen osv? Eller som jag gjorde; utveckla hundpromenaden till ett träningspass:

–          Ta fram stavarna och höj pulsen under promenaden

–          Ta på dig ordentliga skor och ge dig ut i skogen för lite mer utmanande terräng än asfalten runt huset

–          Promenera raskt en första bit, lägg in någon eller ett par km där du joggar tillsammans med hunden, avsluta med en promenad hem

Genom att bestämma tid, plats eller som ovan, att omvandla den dagliga aktiviteten till mer träningsinriktad aktivitet, gör att du kan släppa tanken och känslan av att ”jag måste eller borde börja träna”. En tanke som väcker mer press och stress mentalt än bidrar till just det träning leder till; Ökat välmående!

Lycka till!

Behöver du fler träningsråd, upplägg eller hjälp med att komma igång. Hör av dig – jag hjälper dig gärna!

//JanCan001, Jannica Wahlund, http://www.jancan.se

 

0

Framgång leder till framgång precis som välmående leder till hälsa

Livet är förändligt oavsett om vi pratar om jobb, familj eller oss själva. Att vi lever och andas i ett samhälle och i en miljö som idag dessutom, ställer relativt höga krav på prestation, bidrar även till att vi förväntas utvecklas. Hur vi hanterar vårt behov av utveckling, styrs genom de val vi gör kopplat till vårt välmående.

Hur motiverad är du till förändring och utveckling – vad vill du uppnå?

Att arbeta med sin egna utveckling (personligutveckling) handlar om att sätta mål. Genom att kunna visualisera sitt önskade läge och tydlig göra detta, så har vi lättare att uppnå ett resultat.

Inom arbetet med förändring upplevs ofta ett visst motstånd. Detta är förknippat med att vi har lättare att ”måla” upp problem och hinder, än att se de möjligheter som en förändring kan ge. För att hantera de hinder vi sätter upp inför oss själva, behöver vi vara tydliga med är förknippa dessa till viljan att ta oss till målet.

Helt enkelt; ”Om vi fortsätter göra som vi alltid har gjort, kommer vi få det vi alltid har fått”.

Träna på ditt välmående för att må bättre – träna på din styrka och kondition för att prestera bättre

För mig finns det en ganska tydlig skillnad i att träna för förbättrat välmående samt förbättrad fysisk prestation.  

När du bestämmer dig för att förbättra ditt välmående då kommer du också att se en förändring i din hälsa. Allt kommer inte på en gång, vi behöver ge oss tid till förändringen, fast resultatet är så väl värt arbetet. Att träna upp sitt välmående handlar om att förena Rörelse- och Livsglädje. Att förena rörelse- och livsglädje ställer inga höga krav på fysisk prestation.

Det är viktigt att hitta glädjen för att få saker och ting gjort. När vi finner glädjen i att röra på oss i vardagen så kommer vi se förändringar i vår livslust genom ökad stimulans och kreativitet i vår utveckling och lärande. Genom vardagligmotion förbättras kroppens ”signalsystem” vilket således påverkar vår hälsa.

Ett vanligt återfall i vårt välmående, även om vi funnit glädjen i rörelse och vardaglig motion, är att vi alltför snart vill se vårt resultat i form av en fysisk prestation. Att blanda ihop vardagligmotion och träning för förbättrad prestation kan resultera i tappad självkänsla och självförtroende, pg a att vår verkliga självbild inte stämmer överens med den bild av person som vi önskar vara med våra individuella prestationsmål.

I vår förändring med att klara individuella fysiska prestationsmål behöver vi även förstå de förutsättningar som prestationerna kräver i form av fysiologiska krav, beteendeförändringar, attityder och inställning till den direkta fysiska prestationen. Gör vi detta så kommer vi kunna utveckla vår rörelseglädje för att få ut mer av vår träning och därigenom uppnå våra livsmål.

Livsglädjen för oss framåt – våga stå för dina egna val och din individuella livsstil

Att vi tid till annan riskerar hamna i återfall gällande vårt välmående är att vi missar vår livsglädje genom att vi leds av andra personers och individers prestation.

Som människor har vi ett grundläggande behov av att känns oss trygga och höra samman till en gemenskap. Långt tillbaka fann vi gemenskap i form av klan eller stam, idag har vi vår arbetsplats, vår familj och våra vänner. Människan lever och utvecklas i sina relationer genom hela livet. Och det är genom relationen till andra som vår egen upplevelse av värde skapas. Med detta kan vi se att vi har lätta att blanda ihop vår egna prestation med någon annans.

sätt ett målNär vi identifierar vår livsglädje och lär oss att leva efter det som skapar glädje i våra egna liv, kommer vi även att må bättre. Vi behöver förstå att den viktigast relationen vi har – är den till oss själva. Hur vi vårdar vår relation till oss själva, handlar till stor del hur vi väljer att leva våra liv. Valet av vår livsstil kan därför bli ett av våra viktigaste beslut.

Du kan själv välja påverka din hälsa genom aktiva val, så som att äta hälsosamt, motionera regelbundet och se till att din återhämtning är tillräcklig i form av ledighet och god sömn. En liten förändring av dina levnadsvanor kan ha en positiv effekt på din hälsa och minska riskerna för att du ska bli sjuk. En stor förändring ställer högre krav och kan ge möjlighet till att uppnå dina livsmål. Välj därför din livsstil med omsorg.

Glöm inte att delta i undersökningen om träning och livsstil. Klicka Här!

(Undersökningen öppnas i ett separat fönster)

 

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancanab.com

 

 

0

Kom i form efter ditt uppehåll, utan att behöva börja om från början

Oavsett orsak så har du säkerligen, precis som jag, inte fått till din träning ordentligt från tid till annan. Oavsett hur långt uppehåll du haft (skador, graviditet, skilsmässa, nytt jobb, svåra arbetstider, semester), kanske på månader eller kanske till och med år, så kan vi tacka vårt muskelminne för snabb återuppbyggnad av styrka.

Lyckligtvis är musklerna även efter en längre paus inställda på att prestera så att du slipper börja om från början. Detta har och göra med det muskel minne som finns i våra kroppar. Enkelt beskrivet kan man säga att träningen lagras som nya cellkärnor i musklerna och som är redo att återuppbygga styrkan så fort du börjar träna på nytt.

Det hela handlar om muskelns uppbyggnad

Den enskilda muskeln är uppbyggd av muskelfibrer som ligger i buntar. I varje muskelfiber finns cellkärnor och så kallade myofibriller som i sin tur är uppdelade i proteinsträngar.

  • När du styrketränar växer muskelfibern och extra cellkärnor tillförs från omkringliggande stamceller. Ju fler cellkärnor = starkare muskel.
  • När du från tid till annan tar en paus från träningen, förlorar muskelfibern sin styrka och blir mindre, men bevarar cellkärnor som kommer ihåg din styrketräning
  • När du senare återupptar din träning blir muskelfibern större och starkare igen, och styrkan återfås snabbare eftersom cellkärnorna har bevarats från tidigare. Ju fler cellkärnor desto snabbare kan muskelfibern återuppbygga sina proteinsträngar.

Kom igång efter uppehållet

Hur motiverande det än är att återuppta träning och fysisk aktivitet, så finns det ett antal råd som jag gärna ger för att undvika skador samt att bibehålla kontinuiteten för fortsatt träning.löpanalys

  • Skriv in i kalendern de pass du vill genomföra. Undvik tänka ”adhoc” – se träningspassen som viktiga möten med och för dig själv. Skapa en plan.
  • Starta långsamt för att undvika skador. Din kropp minns möjligen hur en övning genomförs, men efter en paus ska du börja med betydligt lättare belastning för at undvika skador. Belastning kan ses som vikter, men tänk även in din rörelse. Du är mindre smidig och behöver lägga in tid för att återuppbygga styrka i leder, ledband, hinnor, skelett och senor. Börja lätt och öka dig gradvis uppåt, sluta där det gör ont.
  • Sätt upp mål för din träning. Genom att sätta ett mål som att exempelvis klara av att springa 60 minuter, gör träningen mer motiverande. Undvik att sätta ett för högt mål i början, det är lättare att arbeta sig uppåt genom delmål.
  • Återupptar du träningen för att minska stress, så är det viktigt med fokus på att lägga in övningar som bidrar till minskad stress. Exempelvis kan det vara bra att veta att pulsträning på morgonen ger bättre stimuli till kroppen för en god natts sömn. Samtidigt som god sömn är bra för minskad stress.
  • Slutligen – att anlita en tränare som kan hjälpa dig utifrån dina behov och mål, kan även bidra till motivation och lust. Att få stöttning utifrån en gemensam plan, är detsamma som en hjälpande hand för att nå de mål du vill med din träning

Lycka till med din träning!

//Jancan001, Jannica Wahlund, @jancanab.com

Inom kort kör jag igång #TKtiodagar, i syfte att vara redo för jobb och mer träning i höst. #TKtiodagar innebär en ny utmaning i form av tre övningar, under tio dagar. Följ mig här heller via FB – mer information inom kort.

0

Behovet av träning och kondition ställs utifrån valet av prestation

img_16081
Vansbro  Jannica Wahlund

När vi tänker på eller diskuterar kring prestation, så utgår vi ofta i någon form av tävlan. Ett resultat som populärt även blir definition av individuell status. Frågan är om prestation enbart handlar om det resultat vi når när vi har en nummerlapp på bröstet, eller kan vi se på prestation som något annat än det faktiska resultatet som står i olika resultatlistor.

Och om vi vänder på det; vad behöver vi för att uppnå en prestation? Många kan ibland skämtsamt säga ”att idag var det en prestation att bara ta sig upp ur sängen”, och kanske ligger det något i det, men rimligen är det mest ett uttryck för en känsla av total trötthet eller omotiverad lust. En prestation med stark koppling till psykologisk kraftansträngning helt enkelt.

Den fysisk prestation är däremot en produkt av tillgängliga syre som vi har i våra kroppar samt vilken arbetsekonomi som kroppen har i sitt utförande; som exempel att prestation vid löpning handlar bla om syreupptagningsförmåga, hjärtfrekvens, lungkapacitet och löpteknik. Utifrån det kan vi mäta prestationen i längd, tid, hastighet osv.

Att vi utläser denna ”produkt” till en prestation som är kopplad till en personlig status, blir därför helt rätt. Men vad prestationen tar oss till för status och nivå av idrottsutövare är fortfarande personlig och individuell. Kravprofilen som elitidrottare med koppling till fysisk prestation är givetvis högre än för en ”Glad motionär”. Vilken prestationsnivå vi vill uppnå hänger givetvis samman med vår livsstil, frågan är hur ärliga vi är i vårt idrottsutövande.

Varför denna träningshets och ökad trend av fysisk aktivitet?

Rapport utformad av World Health Organisation (WHC) 2009, meddelade att 10 procent av alla dödsfall i västvärlden beror på för lite fysisk aktivitet. Detta resultat säger samtidigt att fysisk inaktivitet är den fjärde största orsaken till för tidig död, i världen. Högt blodtryck, rökning och högt blodsocker utgör första till tredjeplatsen. Det finns givetvis ett samband mellan fysisk aktivitet och dessa sjukdomstillstånd, som många känner till, men det rapporteras även att tjugofem procent av alla nya cancerfall i världen orsakas av övervikt och fysisk inaktiv livsstil.

Under senaste åren har intresset kring träning och fysisk aktivitet ökat, delvis sett till syfte i välmående och hälsa. Därför är det intressant att även väva in begreppet ”prestation” som på ett eller annat sätt värdesätter det arbete vi lägger ner för att förbättra vår hälsa.

För att ta reda på vad och hur mycket som krävs för att förbättra sin hälsa, så kan vi enklast börja med att dela in fysisk aktivitet i fyra områden;

  1. Att röra sig i vardagslivet
  2. Att undvika långvariga perioder av stillasittande
  3. Att upprätthålla tillräcklig muskelstyrka
  4. Att upprätthålla en god kondition
dav
Vardagsmotion

Samtliga områden är viktiga och bör ses som oberoende faktorer till vårt välmående. Att ha bra kondition räcker inte om du har ett stillasittande jobb. Muskelstyrkan i kroppen påverkas givetvis av att vi har mycket rörelse i vårt arbete, men bör för den delen inte glömmas bort för att förbättra hälsan. Vi behöver lära oss att hantera vardagen så att dessa 4 områden tillgodoses, för att klara av att tillmötesgå ökat välmående och förbättrad hälsa.

Optimal träningsmängd

När vi ser till ren träningsmängd så finns det gediget vetenskapligt stöd i att en relativt liten insats (en timmes lätt löpning i veckan) krävs för att minska riskerna för till exempelvis hjärtinfarkt. Denna mängd är utifrån total inaktivitet till att börja röra sig. Ytterligare ökad träningsmängd ökar givetvis hälsoeffekterna ytterligare. Fast det är fortfarande oklart huruvida riktigt hög träningsdos är positivt eller negativt. Riktigt hög träningsdos, med det syftat på elitidrotts nivå, kan snarare visa sämre hälsoeffekter än den ”optimala träningsdosen”. Det bör påpekas att det ändå är långt bättre hälsoeffekter än de som är otränade. Det som är helt klarlagt är att en förbättring av det maximala syreupptaget från låga nivåer innebär en minskad risk för tidig död.

Det låter kanske lite klyschigt med ”Lättare att träna om man redan är vältränad”, men de facto handlar det väldigt mycket om att ta in träning och fysisk aktivitet i den vardag och den livsstil som vi har, i syfte att uppnå långvarigt välmående. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv så är de givetvis bra att få fler att röra på sig. FYSS2008 uppskattade de direkta kostnaderna för sjukvård och produktionsbortfall (pga fysisk inaktivitet) till ca sex miljarder kronor, vilket är ca tio procent av den totala kostnaden för all sjukvård. Sanningen är den att det är lättare att göra av energi och gå ner i vikt om man redan är tränad, eftersom mängden energi som man gör av med är relaterad till hur mycket syre som används.

Sammanfattningsvis kan vi lära oss av detta att träning och fysisk aktivitet kan vara livsavgörande för många utav oss. Oavsett om vi lider av övervikt eller undervikt så är behovet av träning och god kondition styrande för vår hälsa. Vi behöver lära oss att ta in träning och fysisk aktivitet utifrån den prestation som vi själva vill uppnå och behöver absolut inte tvingas sätta på oss en nummerlapp på bröstet för att förbättra vårt välmående. Att träna innebär helt enkelt att ”att tänka hållbart”. Ökat välmående ger bättre hälsa som i sin tur leder till minskad mängd sjukskrivningar. I ett optimalt läge så borde även trycket på sjukvård minska – eller är det att våga tänka lite för långt?

 

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancanab.com

Ref. ”Kondition och Uthållighet” av Filip Larsen och Mikael Mattsson

0

Rörelseträning i grunden bygger styrka och kondition

Vid dagens gruppträning stärktes insikten och förståelsen hos mig för vad värdet av bra rörlighetsträning i grunden, verkligen är. Detta blev tydligt när jag såg resultatet av den regelbundna 10 veckors gruppträning, som genomförts under våren i Tyresö.

I en grupp med flera individer betyder det att ingången till träning är olika – men när vi alla tränar utifrån våra egna förutsättningar, så skapas inte hinder i vår individuella utveckling.

I träningsgruppen finns en sammansättning av personer som trotts sina fysiskt olika förutsättningar stöttar, peppar och hjälper varandra genom de olika passen. Det skapas glädje och motivation till inspiration för fortsatt träning.

Vid dagens träning som även innehöll ett träningstest, fick vi ett tydligt besked på utveckling hos samtliga. En persons utveckling pekade tydligt på värdet av vad bra rörlighet ger kroppen, i form av styrka och kondition. Personen ifråga har kämpat (utan att ge upp) med sin rörlighet samtidigt som ökad belastning och pulsträning därtill, har funnits med i träningens upplägg under 10 veckor.

I dag sågs utvecklingen i såväl ork och styrka samt i höftensrörlighet under löpning. En sådan tydlig förbättringar gör att man blir alldeles varm av lycka, som instruktör.

Som svar på fråga till personen efteråt, hur hen upplevde det, så blev kommentaren; ”Ja det känns bra, och det måste väl betyda att jag kommer kunna fortsätta utveckla styrka och kondition, för med bra rörlighet i grunden så kommer väl styrka och kondition?”

Så riktigt och så sant! Missar/Undviker vi att träna rörlighet, så begränsar vi  vår styrke- och konditionsutveckling. Vi ökar istället skaderiskerna i nutid och framtid.

Slarva inte med rörligheten och styrka om du vill förbättra din kondition och uthållighet. Det gäller oavsett prestation och idrott!

//jancan001, Jannica Wahlund, jannica@jancanab.com

0

Om vi vill se en förändring i våra liv – behöver vi först förstå vad vi vill uppnå

Vilket liv vi vill kunna leva är för de flesta utav oss något vi kan välja själva. Och den förmånen är något vi själva har skapat i dagens samhälle. Om vi tar oss 100 år tillbaka i tiden, så fanns det inte samma möjligheter, då som nu, pga av lagar, samhällsuppfattning utveckling etc, men vi kan därför säga att vi idag väljer mer eller mindre själva hur vi vill leva våra liv. Allt från yrke, mat, transport och miljö styr stora delar av vårt välmående idag, och när vi ser till vår livsstil i förhållande till hur vi uppfattar oss själva, så behöver de allra flesta utav oss skapa insikt och öka kunskap i hur våra kroppar fungerar.

Om du vill se en förändring i ditt liv och ditt välmående, så behöver du först förstå vad är det som du vill förändra. När du vet det och har beslutat dig för att förändra och kanske med det uppnå en förbättring gällande din livsstil, där ett nästa steg är eller kan vara att komma igång med någon form av aktivitet, så hoppas jag att du kan finna lite inspiration i texten nedan.

Träning och aktivitet stärker kroppens egna kretslopp

Kroppen är byggd på musklerna ska stimuleras och aktiveras, och när det sker så hanterar kroppen själv arbetet med att ta bort exempelvis fett från blodomloppet, som annars kan orsaka blodproppar. Musklerna förbränner fett och kolhydrater som de hämtar från blodomloppet. Genom träning (muskelaktivering) så ökar kapillärerna och näringsstationerna i musklerna i syfte att kunna hämta mer energi.

När musklerna har avlägsnat fett ur blodomloppet bildar kroppen ökad mängd av HDL (det goda kolesterolet) som i sin tur fångar upp det skadliga kolesterolet (LDL), dvs kolesterolvärdet förbättras direkt i och med ökad muskelaktivitet och träning.

Ökad muskelaktivitet och träning under längre tid hjälper även till för att hantera det socker som finns i blodet och föra över det till musklerna, då dessa blir mer insulin känsliga vid ökad muskelaktivering.

Våra fantastiska kroppar och energiprocesserna

Så snart vi börjar röra på oss, så sätter vi igång olika aktiviteter i kroppen. Och med det även våra kroppars olika energisprocesser. Dessa processer förbränner energi som vi har lagrad i våra kroppar, eftersom vi är byggda för att förbränna energi. Vi förbränner energi oavsett om vi sitter i en soffa och klickar på fjärrkontrollen eller ute och springer i skogen, men vi behöver ibland se till vår aktivitetsnivå för att förbättra vårt välmående.

Alla processer i kroppen kräver energi, även de kroppsdelar och funktioner som vi inte kan bestämma över som exempelvis hjärtats rytmiska slag och att njurarna rensar kroppen från slagg och avfallsprodukter. Ämnesomsättningen i våra kroppar fungerar ungefär som en motor i en bil, lika effektiv som förbränningen är i kroppen, lika lat är vår kropp om den tillåts vara inaktiv. Våra kroppar är naturligt byggda för att lagra energi och kraft till när det verkligen behövs, vilket vi kan förstå om vi ser tillbaka till våra förfäders liv på savannen.

Våra förfäders liv på savannen utgick från att överleva i en miljö där vi varken hade tillgång till mat och näring så som vi har idag. Våra förfäders överlevnad byggde på att kunna lagra energi i syfte att klara av längre tider utan tillgång till mat eller annan näring. Därför krävs det insats (aktivitet) för att vi ska kunna använda den lagrade energin. En insats som av orsak därför påverkar vår förbränning och ämnesomsättning, men även andra processer i vår kropp.

Stimulans till bättre välmående

Andra fördelar med att vi aktiverar oss är att aktivering av muskler sänder positiva signaler och stimulans till vår hjärna, som i sin tur startar processer som påverkar vårt välmående. Hjärnan stimuleras av de signaler som kroppen utsöndrar i och med rörelse och aktiviteter, och därigenom frigör signalsubstanser (serotonin och uppiggande hormoner) som gör dig glad – även när du slappnar av.

Det är kroppens sätt att berätta för dig att den mår bäst när du ger den tillåtelse att röra sig. Därför är motion ett av de absolut bästa sätten att motarbeta stress. Vi kan även dra lärdom utav dagens levnadssätt att vi behöver mer tid för återhämtning, i syfte att motarbeta stress. Stress som påverkar oss alla i olika grad, kan genom träning och aktivitet undvikas i relativt stor grad, eftersom vi vet att även hjärnan mår bra utav fysisk aktivitet.

Vi kan givetvis fortsätta leva våra liv genom att minska och begränsa vårt födointag, om vi endast ser till vikt i förhållande till vårt välmående. Mitt val av livsstil är att kunna balansera det ”goda” i livet med en välmående kropp. Jag anser även att våra liv styrs av helt annan stress än vad våra förfäder på savannen blev utsatta för, och vi kan därför finna balansen genom att se till andra fördelar som vårt samhälle idag är uppbyggt på, som exempelvis aktiv vila i vardag.

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancanab.com

0

Hur påverkas vår mentala styrka av träning

När vi tränar påverkar vi inte bara vår fysiska styrka, kondition och uthållighet. Vi låter även hjärna påverkas, genom att minne, inlärning och vår koncentrationsförmåga växer.

Om vi ser till träning rent fysiologiskt så handlar det om att vi ökar aktiviteten och blodflödet i de områden som sköter motoriken. Genom fysisk aktivitet ökar även frisättningen av olika ämnen i olika delar av hjärnan.

davDetta gör att vi sover bättre och vi förbättrar våra egna mentala balans genom att vi blir mer stresståliga. De factum är att detta märker vi av redan vi första tillfället av ökad fysisk aktivitet. Dvs vi behöver inte i början gå ut och springa flera km eller simma flera 1000 m, för att känna av effekterna.

Däremot tappar vi lika fort effekten av träning om vi inte regelbundet fortsätter. Så mitt tips till dig är att skapa dig en daglig vana med 30-60 minuters aktivitet, det kan vara rörlighet (dynamisk stretching), power walk, lättare löpning eller varför inte ett styrkepass.

Du kommer snabbt märka effekterna av ökad styrka både fysiskt och mentalt.

Är du intresserad av att läsa mer om vad som händer i kroppen när vi tränar? Klicka på länken här; A-Ö – Vad händer i kroppen när vi tränar

//Jancan001, Jannica Wahlund, http://www.jancan.se

 

0

Lyckan att dra på sig skorna

Det är verkligen ett lyckorus att få dra på sig skorna och känna att den långa sega rehab perioden har nått sin botten. Även om det inte var distans eller tung styrketräning, så var känslan av att få ta de första lätta löpstegen enorm.

Att jag nu kan börja blicka framåt kan jag dels tacka den rehab jag gjort samt de personer som verkligen bromsat mig i min iver att få ta tag i träningen igen. Tack!

Att det är lång bit kvar innan jag är tillbaka är jag medveten om, men jag kan låta den vetskapen bara ligga där. Behöver inte tänka hinder bara möjligheter. Just nu gror och växer självförtroendet i känslan – och det känns bara perfekt.

Göteborgsvarvet 2017 är möjligt!

//Jancan001, Jannica Wahlund, jancanab.comdav

0
Fredagsmys
Fredagsmys

Att få ihop vardagen kan ibland kännas övermäktigt, det vet vi nog alla.

Vi har alla träningssvackor ibland vilket är fullkomligt normalt men problemet är när svackan utvecklas till ett kroniskt tillstånd. Du känner säkert igen tecknen; 2 missade pass som blev till en vecka. Du börjar känna dig lite rosslig och trött kanske bra att vila ordentligt innan du tar tag i träningen igen. Och vips har det gått en månad eller två. Eller när superlånga arbetsdagar inte lämnar mycket tid över för långa löpturer eller ens rusher – så hur överlever vi vår vardag?

Jag tycker tex att det är viktigt med ”Fredagsmyset”, och det är lätt att hitta ursäkter i slutet av en arbetsvecka – men det får inte ta överhand. Så därför är mitt tips att arbeta med känslan kring det du vill uppnå. Påminn dig ofta hur du kommer känna dig när du går i mål med ditt arbete. Det är där vi finner drivkraften!

Så frågan är om känslan av att prioritera en träningsrunda på fredagskvällen, är inte det att prioritera bort fredagsmyset? Nej det skulle jag inte säga, ta hjälp av familjen och planera vardagen tillsammans så kommer ni även få till fredagsmyset.

Trevlig helg – Må bäst!

/Jancan001, Jannica Wahlund, Jannica@jancanab.com

 

 

 

0

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: