Tagg: #tränarförattjagvill

Pannben – den mentala styrkan inifrån?

Att bygga sin mentala styrka är viktig i fler sammanhang än enbart vid fysiska situationer. Och trots att vi i flera olika situationer behöver stärka vår mentala styrka, så ämnet mest aktuellt i sammanhang där den fysiska prestationen ligger i fokus.

Vår mentala styrka styr vår personliga utveckling inom jobb, studier eller när vi vill ”växa” som person. Att styrkan speglar vår självbild är tydlig och därför oerhört viktig att se till i fler situationer än enbart träning och prestation. Samtidigt är jag oerhört övertygad om att vi har mycket att lära från sättet att träna och prestera inom idrotten, till mycket av det andra som vi har i våra liv.

Att utvecklas som löpare

Mental styrka är viktig om man vill utvecklas som exempelvis löpare. Vad är det som får dig att fortsätta när kroppen tycks säga ifrån och bara vill stanna?

Kan man bli så mycket bättre löpare av att lufsa runt bland blöta blad och regn en höstdag i oktober? Kan man inte bara ställa sig på ett löpband inomhus istället?

Kanske om fokus ligger på andra saker en det som träningen syftar till. Och jag är ganska övertygad om att just detta tränar huvudet och vi stärker oss mentalt. Att vara stark mentalt krävs för att utvecklas som exempelvis löpare.

Hur du bygger upp din mentala styrka eller stärker ditt ”pannben”, finns det många svar på. Ett konkret sätt är att ta sig ann träning eller motsvarande även när det är motigt. Att gå ut och ta sig ann sitt pass i motvind och regn/snö stärker det mentala på ett annat sätt än att ställa sig på ett löpband inomhus. 

Att träna upp sitt pannben har vi gjort hela livet, genom att hantera situationer som är tråkiga, tuffa och motiga. Själv har jag ofta tänkt på situationer när det känts som det gått över det extrema, när det känts som det går inte mer men samtidigt finns det inget annat vägval. Det handlar om att hantera situationen.

I situationer till annan, pratas det mycket om att använda sig av pannbenet – men vad är det? pannben

Pannben är en del av kraniets framsida och som består av två delar

Frågan diskuterades inom en träningsgrupp, vid ett tillfälle i samband med en kommande utmaning. Och det intressanta i detta är att diskussionen landade i en tydlig uppdelning av vad man ansåg uttrycket ”Att använda sig av pannbenet” betyder.

Ungefär häften ansåg vid detta tillfälle att uttrycket pekade på att använda sin intelligens, medan den andra halvan ansåg att det snarare har att göra med den mentala styrkan, dvs att kunna bita ihop och klara av när det är tufft och krävande, att inte ge upp.

Personligen så anser jag att uttrycket har med den mentala styrkan att göra; eftersom mentala styrkan är inget man är född med. Och det är tydligt att tränar du inte upp ditt pannben, så kommer du inte ha lika bra nytta av det. Pannbenet finns där – det handlar om att våga utmana det och stärka det som finns innanför. Att kunna utstå situationer under träning som exempelvis höga syreskuld under intervaller med smärta som är obeskrivlig, gör att åtminstone jag kan tänka på detta under lopp där jag behöver använda min mentala styrka. Fast jag behöver hela tiden utmanas och stärka min mentala styrka, annars försämras den.

Så min fråga till dig är vad betyder uttrycket ”pannben” för dig? Och hur bygger/stärker du din mentala styrka för att kunna hantera tuffa situationer?

Jag tar gärna del av dina kommentarer och diskuterar vidare. Kommentera i fältet nedan, så hörs vi!

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancanab.com

 

0

Behovet av träning och kondition ställs utifrån valet av prestation

img_16081
Vansbro  Jannica Wahlund

När vi tänker på eller diskuterar kring prestation, så utgår vi ofta i någon form av tävlan. Ett resultat som populärt även blir definition av individuell status. Frågan är om prestation enbart handlar om det resultat vi når när vi har en nummerlapp på bröstet, eller kan vi se på prestation som något annat än det faktiska resultatet som står i olika resultatlistor.

Och om vi vänder på det; vad behöver vi för att uppnå en prestation? Många kan ibland skämtsamt säga ”att idag var det en prestation att bara ta sig upp ur sängen”, och kanske ligger det något i det, men rimligen är det mest ett uttryck för en känsla av total trötthet eller omotiverad lust. En prestation med stark koppling till psykologisk kraftansträngning helt enkelt.

Den fysisk prestation är däremot en produkt av tillgängliga syre som vi har i våra kroppar samt vilken arbetsekonomi som kroppen har i sitt utförande; som exempel att prestation vid löpning handlar bla om syreupptagningsförmåga, hjärtfrekvens, lungkapacitet och löpteknik. Utifrån det kan vi mäta prestationen i längd, tid, hastighet osv.

Att vi utläser denna ”produkt” till en prestation som är kopplad till en personlig status, blir därför helt rätt. Men vad prestationen tar oss till för status och nivå av idrottsutövare är fortfarande personlig och individuell. Kravprofilen som elitidrottare med koppling till fysisk prestation är givetvis högre än för en ”Glad motionär”. Vilken prestationsnivå vi vill uppnå hänger givetvis samman med vår livsstil, frågan är hur ärliga vi är i vårt idrottsutövande.

Varför denna träningshets och ökad trend av fysisk aktivitet?

Rapport utformad av World Health Organisation (WHC) 2009, meddelade att 10 procent av alla dödsfall i västvärlden beror på för lite fysisk aktivitet. Detta resultat säger samtidigt att fysisk inaktivitet är den fjärde största orsaken till för tidig död, i världen. Högt blodtryck, rökning och högt blodsocker utgör första till tredjeplatsen. Det finns givetvis ett samband mellan fysisk aktivitet och dessa sjukdomstillstånd, som många känner till, men det rapporteras även att tjugofem procent av alla nya cancerfall i världen orsakas av övervikt och fysisk inaktiv livsstil.

Under senaste åren har intresset kring träning och fysisk aktivitet ökat, delvis sett till syfte i välmående och hälsa. Därför är det intressant att även väva in begreppet ”prestation” som på ett eller annat sätt värdesätter det arbete vi lägger ner för att förbättra vår hälsa.

För att ta reda på vad och hur mycket som krävs för att förbättra sin hälsa, så kan vi enklast börja med att dela in fysisk aktivitet i fyra områden;

  1. Att röra sig i vardagslivet
  2. Att undvika långvariga perioder av stillasittande
  3. Att upprätthålla tillräcklig muskelstyrka
  4. Att upprätthålla en god kondition
dav
Vardagsmotion

Samtliga områden är viktiga och bör ses som oberoende faktorer till vårt välmående. Att ha bra kondition räcker inte om du har ett stillasittande jobb. Muskelstyrkan i kroppen påverkas givetvis av att vi har mycket rörelse i vårt arbete, men bör för den delen inte glömmas bort för att förbättra hälsan. Vi behöver lära oss att hantera vardagen så att dessa 4 områden tillgodoses, för att klara av att tillmötesgå ökat välmående och förbättrad hälsa.

Optimal träningsmängd

När vi ser till ren träningsmängd så finns det gediget vetenskapligt stöd i att en relativt liten insats (en timmes lätt löpning i veckan) krävs för att minska riskerna för till exempelvis hjärtinfarkt. Denna mängd är utifrån total inaktivitet till att börja röra sig. Ytterligare ökad träningsmängd ökar givetvis hälsoeffekterna ytterligare. Fast det är fortfarande oklart huruvida riktigt hög träningsdos är positivt eller negativt. Riktigt hög träningsdos, med det syftat på elitidrotts nivå, kan snarare visa sämre hälsoeffekter än den ”optimala träningsdosen”. Det bör påpekas att det ändå är långt bättre hälsoeffekter än de som är otränade. Det som är helt klarlagt är att en förbättring av det maximala syreupptaget från låga nivåer innebär en minskad risk för tidig död.

Det låter kanske lite klyschigt med ”Lättare att träna om man redan är vältränad”, men de facto handlar det väldigt mycket om att ta in träning och fysisk aktivitet i den vardag och den livsstil som vi har, i syfte att uppnå långvarigt välmående. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv så är de givetvis bra att få fler att röra på sig. FYSS2008 uppskattade de direkta kostnaderna för sjukvård och produktionsbortfall (pga fysisk inaktivitet) till ca sex miljarder kronor, vilket är ca tio procent av den totala kostnaden för all sjukvård. Sanningen är den att det är lättare att göra av energi och gå ner i vikt om man redan är tränad, eftersom mängden energi som man gör av med är relaterad till hur mycket syre som används.

Sammanfattningsvis kan vi lära oss av detta att träning och fysisk aktivitet kan vara livsavgörande för många utav oss. Oavsett om vi lider av övervikt eller undervikt så är behovet av träning och god kondition styrande för vår hälsa. Vi behöver lära oss att ta in träning och fysisk aktivitet utifrån den prestation som vi själva vill uppnå och behöver absolut inte tvingas sätta på oss en nummerlapp på bröstet för att förbättra vårt välmående. Att träna innebär helt enkelt att ”att tänka hållbart”. Ökat välmående ger bättre hälsa som i sin tur leder till minskad mängd sjukskrivningar. I ett optimalt läge så borde även trycket på sjukvård minska – eller är det att våga tänka lite för långt?

 

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancanab.com

Ref. ”Kondition och Uthållighet” av Filip Larsen och Mikael Mattsson

0

Håll koll på din fysiska status

April månad och många har redan hunnit med ett antal km och mil, innan flertalet knappt har hunnit dra på sig skorna för att komma ut i spåret. Om du inte har tränat på ett tag så kan det vara läge att få kontroll över din fysiska status, innan eventuella problem som skador dyker upp.

Innan du börjar med löpning (eller annan träningsform) är det att rekommendera att du funderar över din fysiska status, och till och med tar hjälp av medicinsk expertis, eller en träningsinstruktör/coach.

Med hjälp av en träningsinstruktör/coach kan du sätta upp en plan för de inledande mål du har. Och kom ihåg att träning blir så mycket enklare att ta sig ann, om vi sätter det i ett syfte. Att tex klara springa 5-10 km kan vara så väl motiverande som att springa en viss sträcka på tid, oavsett så blir målet ett syfte till att dra på sig skorna.

Vilopuls

Ett av de enklaste sätten att hålla kolla på fysisk status är att ta reda på sin vilopuls. Det gör du genom att ta din puls när du inte är fysiskt aktiv, den idealisk tidpunkten är direkt på morgonen när du vaknat men inte riktigt stigit upp.

Din vilopuls blir helt naturligt högre ju äldre du blir. Om den verkar ha stigit kraftigt efter en period med mycket träning kan det vara ett tecken på att du pressat dig för hårt och behöver sänka farten eller dra ner på löppass.

Genom att följa din vilopuls dagligen (gör det till en ny vana) kan du följa din utveckling och vilken inverkan din träning har på hjärtat. Att se dessa förändringar (följ upp i en dagbok) kan vara motiverande och stimulerande till fortsatt träning. Dessa värden hjälper oss i perioder när vi tycker vi tappar bort oss i löpteknik eller långa distanser. Ta med i ditt arbete att träning sker i ett syfte, där välmående är viktig faktor i våra liv.

Vad har du för vilopuls?

  1. Genom att placera två fingrar antingen på halsen precis nedanför käkbenet eller vid handleden. Använd ett tidtagarur eller en klocka och räkna antalet pulsslag under 10 sekunder.
  2. Multiplicera det här talet med 6 för att räkna ut antalet pulsslag per minut. Värdet du får är din vilopuls.

För de allra flesta ligger värdet mellan 60 och 80, men ju mer vältränad du blir desto starkare blir hjärtat  och desto lägre blir din vilopuls. Om du är orolig över värdet du får fram bör du tala med din läkare.

Pulsmätare som hjälpmedel

Det finns även mängder av hjälpmedel när det kommer till träning och fysiskaktivitet; Pulsklocka är en sådan. Pulsklockan har blivit oerhört populär senaste åren och det finns därför olika varianter. Innan du införskaffar dig en pulsklocka, bör du fundera på vilka funktioner som du söker och du sätter värde i.

Att träna med pulsmätare hjälper dig genom att följa din hjärtfrekvens när du exempelvis springer, den visar hur hårt du tränar och indikerar om du behöver öka eller sänka tempot.

Nyckeln till att programmera och använda en pulsmätare på bästa sätt är att veta sin maxpuls. Du kan räkna ut den genom att dra din ålder från 220 om du är man och 226 om du är kvinna. så om du är 40 år är din maxpuls 180 slag i minuten om du är man och 186 om du är kvinna. Att pressa sig själv över sin maxpuls är farligt eftersom det utsätter kroppen för stora påfrestningar. Du kan ta hjälp utav pulsmätaren när du ska skapa ditt 20160523_125530träningsprogram.

Personligen gillar jag träningsklocka med tillhörande pulsband som sätts vid bröstkorgen, då jag upplever en viss osäkerhet gällande pulsmätningen kring handleden. För mig har min träning lyfts när jag lärt mig använda träningsklockan, pulsmätaren på ett bra sätt. Det blir enkelt att följa min egna utveckling, vilket skapar stimulans i min egna träning.

Kom i håg att all träning sker i ett syfte oavsett vad målet är! Have fun!

/JanCan001, Jannica Wahlund, jannica@jancanab.com

 

 

 

0

Om vi vill se en förändring i våra liv – behöver vi först förstå vad vi vill uppnå

Vilket liv vi vill kunna leva är för de flesta utav oss något vi kan välja själva. Och den förmånen är något vi själva har skapat i dagens samhälle. Om vi tar oss 100 år tillbaka i tiden, så fanns det inte samma möjligheter, då som nu, pga av lagar, samhällsuppfattning utveckling etc, men vi kan därför säga att vi idag väljer mer eller mindre själva hur vi vill leva våra liv. Allt från yrke, mat, transport och miljö styr stora delar av vårt välmående idag, och när vi ser till vår livsstil i förhållande till hur vi uppfattar oss själva, så behöver de allra flesta utav oss skapa insikt och öka kunskap i hur våra kroppar fungerar.

Om du vill se en förändring i ditt liv och ditt välmående, så behöver du först förstå vad är det som du vill förändra. När du vet det och har beslutat dig för att förändra och kanske med det uppnå en förbättring gällande din livsstil, där ett nästa steg är eller kan vara att komma igång med någon form av aktivitet, så hoppas jag att du kan finna lite inspiration i texten nedan.

Träning och aktivitet stärker kroppens egna kretslopp

Kroppen är byggd på musklerna ska stimuleras och aktiveras, och när det sker så hanterar kroppen själv arbetet med att ta bort exempelvis fett från blodomloppet, som annars kan orsaka blodproppar. Musklerna förbränner fett och kolhydrater som de hämtar från blodomloppet. Genom träning (muskelaktivering) så ökar kapillärerna och näringsstationerna i musklerna i syfte att kunna hämta mer energi.

När musklerna har avlägsnat fett ur blodomloppet bildar kroppen ökad mängd av HDL (det goda kolesterolet) som i sin tur fångar upp det skadliga kolesterolet (LDL), dvs kolesterolvärdet förbättras direkt i och med ökad muskelaktivitet och träning.

Ökad muskelaktivitet och träning under längre tid hjälper även till för att hantera det socker som finns i blodet och föra över det till musklerna, då dessa blir mer insulin känsliga vid ökad muskelaktivering.

Våra fantastiska kroppar och energiprocesserna

Så snart vi börjar röra på oss, så sätter vi igång olika aktiviteter i kroppen. Och med det även våra kroppars olika energisprocesser. Dessa processer förbränner energi som vi har lagrad i våra kroppar, eftersom vi är byggda för att förbränna energi. Vi förbränner energi oavsett om vi sitter i en soffa och klickar på fjärrkontrollen eller ute och springer i skogen, men vi behöver ibland se till vår aktivitetsnivå för att förbättra vårt välmående.

Alla processer i kroppen kräver energi, även de kroppsdelar och funktioner som vi inte kan bestämma över som exempelvis hjärtats rytmiska slag och att njurarna rensar kroppen från slagg och avfallsprodukter. Ämnesomsättningen i våra kroppar fungerar ungefär som en motor i en bil, lika effektiv som förbränningen är i kroppen, lika lat är vår kropp om den tillåts vara inaktiv. Våra kroppar är naturligt byggda för att lagra energi och kraft till när det verkligen behövs, vilket vi kan förstå om vi ser tillbaka till våra förfäders liv på savannen.

Våra förfäders liv på savannen utgick från att överleva i en miljö där vi varken hade tillgång till mat och näring så som vi har idag. Våra förfäders överlevnad byggde på att kunna lagra energi i syfte att klara av längre tider utan tillgång till mat eller annan näring. Därför krävs det insats (aktivitet) för att vi ska kunna använda den lagrade energin. En insats som av orsak därför påverkar vår förbränning och ämnesomsättning, men även andra processer i vår kropp.

Stimulans till bättre välmående

Andra fördelar med att vi aktiverar oss är att aktivering av muskler sänder positiva signaler och stimulans till vår hjärna, som i sin tur startar processer som påverkar vårt välmående. Hjärnan stimuleras av de signaler som kroppen utsöndrar i och med rörelse och aktiviteter, och därigenom frigör signalsubstanser (serotonin och uppiggande hormoner) som gör dig glad – även när du slappnar av.

Det är kroppens sätt att berätta för dig att den mår bäst när du ger den tillåtelse att röra sig. Därför är motion ett av de absolut bästa sätten att motarbeta stress. Vi kan även dra lärdom utav dagens levnadssätt att vi behöver mer tid för återhämtning, i syfte att motarbeta stress. Stress som påverkar oss alla i olika grad, kan genom träning och aktivitet undvikas i relativt stor grad, eftersom vi vet att även hjärnan mår bra utav fysisk aktivitet.

Vi kan givetvis fortsätta leva våra liv genom att minska och begränsa vårt födointag, om vi endast ser till vikt i förhållande till vårt välmående. Mitt val av livsstil är att kunna balansera det ”goda” i livet med en välmående kropp. Jag anser även att våra liv styrs av helt annan stress än vad våra förfäder på savannen blev utsatta för, och vi kan därför finna balansen genom att se till andra fördelar som vårt samhälle idag är uppbyggt på, som exempelvis aktiv vila i vardag.

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancanab.com

0

Träna bort osäkerheten genom att ta hjälp av en coach

En hoppryttare som är rädd för att hoppa är ett inte helt ovanligt problem. Detta är något som bra hästtränare/coacher kan vittna om. Hur är det då inom andra sporter? Kan vi uppleva rädsla inför löpning, simning, cykling eller skidåkning?

Att vilja men inte riktigt våga, är förstås jobbigt för en person som inget hellre vill än att vara med och träna och kanske prestera. Det går att träna bort sin rädsla, men det kan ta tid och kräver att man tar stöd och hjälp av utbildade personer.

De vanligaste orsakerna till att man känner rädsla inför att börja träna eller röra på sig, är att man känner olust och obekväm i situationen. Känslan av att man inte ska orka, känna sig uttittad, eller kanske till och med ramla och slå sig.

Att vara rädd för att börja träna som nybörjare eller exempelvis efter en skada kan kräva mycket jobb och stort tålamod. Problemet är att om du är rädd och spänd så är det lätt att skada sig igen. Det är även oerhört lätt att förivra sig i sin träning genom att man har en högre tro om sin träningsförmåga, speciellt efter en skada, vilket i sin tur kan leda till ytterligare skador med längre rehabilitering. Därför handlar det om att börja med bit för bit hitta rätt, eller hitta tillbaka till teknik och den rätta känslan i träningen istället för att försöka träna sig i kapp. Ett bra sätt för att hantera detta är att ta hjälp av en coach.

Hitta rätt coach
En bra faktor för att hamna rätt i träning, i teknik mm är att du tar hjälp av en coach. En coach som du verkligen litar på och som kan hjälpa dig, då det inte alltid blir helt lätt  när du ska hitta tillbaka till din träning och med ett bra självförtroende.

Vanliga fel som tyvärr ändå många har fått erfara är att den tilltänkta coachen utgår från andra ambitioner än dina (adeptens). Därför är ett initialt möte mellan adept och coach mycket viktigt. Där bör tidigare erfarenheter, ambitioner samt era gemensamma ”spelregler diskuteras. Dvs vad förväntas av dig och vad förväntas av din coach. Mötet bör ske på neutral mark och ta bort all spänning kring träning och prestation.

Förlita dig på träningsupplägg och din plan

För en person som är van att träna, kan det kännas frustrerande att behöva hålla igen efter en skada. Orsaken är att vi behöver vänja kroppen med muskelaktivitet och belastning utifrån att hantera eventuell ny teknik. Därför är det viktigt att inte rusa iväg och stressa kroppen till prestationer, som inte ligger i linje med vad vi fysiskt faktisk klarar av. Riskerna är att vi längre fram istället blir mentalt blir stressade och därigenom inte klarar av fortsatt upplägg eller tappar i självförtroende.

För en nybörjare eller mindre van person av att träna, så handlar försiktigheten egentligen om samma sak. Dvs lära kroppen arbeta på rätt sätt, med rätt teknik och förbereda för framtida belastningar. Stressar vi på med att exempelvis springa 21 km (Halvmaraton) bara för att det är vårt slutmål, så kommer vi tappa mentalt och vi ger aldrig vår kropp en chans att mobilisera kraft och kondition för att klara av den framtida uthållighet som vårt mål innebär.

Genom att anlita en coach som tar ansvar för ett komplett träningsupplägg utifrån dina förutsättningar, så ger du dig själv bästa förutsättningar att klara av ditt slutmål. En annan fördel är att genom ett samarbeta med en coach, så slipper du den osäkerhet som du annars kan komma ha vid startlinjen av ditt livslopp…. Har jag tränat rätt, kommer jag klara detta. Genom att anlita en bra coach, så blir just detta din garanti för att få bästa möjliga upplevelse under ditt livslopp.

3 tips för att övervinna sin rädsla och bygga ditt självförtroende
1. Ta hjälp av en coach som du känner förtroende för och som kan hjälpa dig att bygga upp din självkänsla.
2. Ha inte för bråttom. Självförtroende tar lång tid att bygga upp, och att tro på att dig själv och din förmåga är viktigt för att våga.
3. Lär dig att tänka på hur det blir när du gör rätt i stället för tvärt om. Skaffa dig inspiration och bra förebilder.

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancanab.com, jancan.se

 

0

Hur påverkas vår mentala styrka av träning

När vi tränar påverkar vi inte bara vår fysiska styrka, kondition och uthållighet. Vi låter även hjärna påverkas, genom att minne, inlärning och vår koncentrationsförmåga växer.

Om vi ser till träning rent fysiologiskt så handlar det om att vi ökar aktiviteten och blodflödet i de områden som sköter motoriken. Genom fysisk aktivitet ökar även frisättningen av olika ämnen i olika delar av hjärnan.

davDetta gör att vi sover bättre och vi förbättrar våra egna mentala balans genom att vi blir mer stresståliga. De factum är att detta märker vi av redan vi första tillfället av ökad fysisk aktivitet. Dvs vi behöver inte i början gå ut och springa flera km eller simma flera 1000 m, för att känna av effekterna.

Däremot tappar vi lika fort effekten av träning om vi inte regelbundet fortsätter. Så mitt tips till dig är att skapa dig en daglig vana med 30-60 minuters aktivitet, det kan vara rörlighet (dynamisk stretching), power walk, lättare löpning eller varför inte ett styrkepass.

Du kommer snabbt märka effekterna av ökad styrka både fysiskt och mentalt.

Är du intresserad av att läsa mer om vad som händer i kroppen när vi tränar? Klicka på länken här; A-Ö – Vad händer i kroppen när vi tränar

//Jancan001, Jannica Wahlund, http://www.jancan.se

 

0

En Svensk Klassiker 2018?

En Svensk Klassiker är ett kraftprov på alla sätt och vis, och det gäller att gilla utmaningar för att ta sig ann alla fyra disciplinerna.

Frågan dyker upp i mitt huvud – vad gör att jag överhuvudtaget vill tänka tanken på ”En Svensk Klassiker” en gång till? Kanske är det den där längtan av glädjerus, styrka och stolthet som kommer efter alla skavsår, stumma ben, armar, axlar och rygg. Eller är det den kittlande känslan av nervositet, spänning och ångest som kommer när man står på startlinjen och tänker – Nu j…ar kör vi!

För många är detta långt ifrån en tjusning av att utmana sig själv, medan många tillsammans med mig vet och kan relatera känslan av trötthet och fullständigt slut efter ett lopp, till något positivt. Fast det finns något gemensamt för oss alla kring En Svensk Klassiker, oavsett om vi deltar aktivt eller hejar på, och det är folkfesten, gemenskapen och den magiska upplevelsen av all adrenalin och energi som sjuder runt omkring alla arrangemang.

På söndag öppnar anmälningarna till 2018 års Vasalopp. Är du med mig och kommer köra loppet eller du kanske till och med redan har bestämt dig och är på gång med din klassiker? Hör av dig, jag vill jätte gärna höra hur dina tankar går.

Jag kommer i vilket fall försöka få tag i en startplats för 2018 års Vasalopp, och kanske starta mitt nästa genomförande av en Svensk Klassiker under 2018. Hör gärna av dig om du vill hänga med!

Vi ses

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancan001

0

Mental styrka – går det att mäta?

Det sägs att framgång inom idrott till 90 % beror på vilken fysik man har. Vad utgör då de resterande 10 %? Går det att mäta?

När vi pratar om fysiskstyrka så utgår vi ofta från hur mycket vi orkar lyfta (1RM), hur långt vi springer (distans) eller i vilken hastighet (kadens, tid) vi utför något. Kraften, om vi kallar det så, är ett resultat av hur vi har tränat och hur vi byggt upp vår fysiologi, biomekanik etcetc.

De sista 10 % utgör stor betydelse i hur vi upplever utförandet av vår kroppsaktivitet (vi kan här tänka prestation som vi har tränat inför) och detta är ett område som har förbisetts av många, men nu blivit mer allmänt erkänt som en viktig del i att träna och prestera.

Hur stor ”kraft” har då den mentala styrkan, som det faktiskt handlar om i det här fallet. Går det att mäta mentalstyrka? Jag kan i mitt sökande inte finna några direkta redskap likt de vi har för att mäta den fysiska styrkan (pulsklockor, vikter, laktattester etcetc) när vi ser till den mentala styrkan.

Däremot anser jag att vi med hjälp utav ett antal nyckelfrågor som vi kan besvarar och gradera, för att  identifiera de områden som kanske behöver lite extra uppmärksamhet för att förbättra den mentala styrkan. Dessa områden kan vi sedan arbeta med för att stärka.

Genom att utveckla vår mentala styrka så växer vårt självförtroende och det är bra för motivationen. Genom att vi orkar vara starka mentalt under hela vårt lopp eller träningspass så förbättrar det vår känslomässiga upplevelse. Vi klarar av att prestera bättre under press och orkar se bortom de yttre känslomässiga faktorerna som annars kan bli till ett hinder.

Så min fråga till dig;  Varför bara träna kroppen när även hjärnan behöver träning?

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancan001

 

0

Små steg är också steg

Tidigare bakslag i form av smärta och muskelkramper/spänningar i ländrygg, höft, framsida- och baksidalår, börjar nu ge med sig. Det är närmare 3 veckor sedan som det hela kom och jag blev då under ett par dagar mer eller mindre orörlig. Fruktansvärt jobbigt med tanke på den positiva känsla jag hade i löpträningen riktad mot Göteborgsvarvet i maj.

Nu fick jag istället inrikta mig på att vila och rehabilitera kroppen under en tid, för att se dels orsak men också vad som jag behöver fokusera på i min träning för att slippa liknande missöden framöver.

Kanske kan det låta konstigt att detta kan ses som ett bakslag när man inte längre är på ”elitnivå”, och därför inte behöver ta detta så allvarligt. Fast det är just det som är poängen med träning för mig. Att kunna ha styrka, stabilitet och rörlighet i min kropp som gör att jag orkar med min vardag, familj, vänner och det liv jag vill leva. Träning för mig idag, handlar inte om topp prestationer, utan glädjen och ”berusningen” av att få träna och prestera med många andra. Att uppleva känslan av en stark, stabil och rörlig kropp.                                  

Just därför gläds jag över det framsteg av rörlighet i bröstryggen, som jag gjorde under helgen. Genom att träna upp rörligheten i bröstryggen, så har även ländrygg och höft börjat ge svar, och det i sin tur gör att jag nu kan ta lätta lätta små steg igen med gympaskorna på.

Små steg är också steg

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancan001

 

 

0

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: