Prestera mera genom ordning och reda – konsten att lura prestationsångesten

Så var den där igen – den gnagande känslan av ångest. Känslan som rubbar vår mentala styrka om vi inte tar hand om den. Att kunna tackla känslan som kommer med vardag och rutiner, träning, yrke-, arbetsliv eller studier, är långt ifrån enkel för de flesta. Ångestladdad känsla eller obehaget som många känner inför en specifik prestation, kommer ofta ur en upplevelse som följd av tidigare historia i våra liv.  

Här kommer alla känslorna på en och samma gång….

Prestation är något vi hela tiden har i vår vardag och behöver vara medvetna om för att kunna hantera. Att träna på sin ångestblandade känsla kopplad till prestation är bra och kan även vara viktigt, för att undvika ”själv-medicinering” (alkohol, droger etc) på långsikt. Känslor som styr vårt beteende kommer till exempel när vi ska hålla tal, börja träna, skriva tenta eller utföra en musikalisk prestation.

Prestationsångest är ingen diagnos, utan bör snarare ses som en rädsla, med bakgrund från tidigare upplevd negativa känsla vid utförd uppgift eller prestation. Generellt är inte prestationsångest vanligt förekommande (td studie i USA visar att 2% av befolkningen har prestationsångest), men undersökningar som gjorts bland specifika målgrupper (musiker, konstnärer, författare, idrottsutövare) visar istället på att ångest kan vara mycket vanligt förekommande med koppling till specifik uppgift. Den tidigare negativa känslan kan ha en kvardröjande negativ förväntan på den uppgift som ligger framför personen. Vilket i sin tur har lätt att ta överhand från faktiska färdigheter, talanger och förberedelser.

prestera meraPå samma sätt fungerar våra positiva erfarenheter av olika situationer, men verkar väga mycket mindre i förhållande till våra negativa känslor. Så vid tillfälle där prestationen har varit god och positiv, är det lätta att den ångestuppfyllda känslan som upplevs inför en prestation tar överhand även vid senare tillfällen. Därtill att vi ofta tar in känslan av att bli observerad och bedömd av andra, i den personliga värderingen. Vi vågar inte alltid lita på det som sägs, skrivs eller visas, utan läger in vår personliga värdering i sammanhanget och utifrån det omvärderar och värdesätter oss själva. Det handlar då om att stärka sin mentala styrka.

Stärk din mentala styrka och öka ditt välmående

Mycket av vår mentala styrka ligger i hur vi mår och hur vi uppfattar oss själva. Har vi en positiv syn på oss själva, dvs gott självförtroende, så har vi lättare för att hantera vår vardag. Med det inte sagt att vi har mindre prestationsångest inför den uppgift vi står inför. Prestationsångesten kan komma ur vår självbild/självinsikt, som speglas utifrån vad vi tidigare presterat. Att träna kondition hjälper oss ofta till att frigöra energi och vi blir mer kreativa, det hjälper oss även i vardagen med vår mentala styrka, genom att vi aktiverar hjärnan lika mycket som träning förbättrar vår fysiska prestation.

I många fall hjälper det med att vi förstår att vårt välmående styr vår mentala styrka, för att kunna omvända vårt beteende i tankar och attityd om oss själva. I andra fall behöver vi hjälp med att sänka våra ambitioner med det vi har i fokus. Ett exempel inom löpning kan vara att välja ett kortare lopp som exempelvis 10 km istället för 21 km, som träningsmål. Här finns det mycket hjälp att få; mental coacher, personliga tränare mfl.

Städa upp bland de vardagliga rutinerna och skapa värde av det du gör

Genom att samla positiva upplevelser kring en prestation stärker vi vår mentala styrka och vi kan längre fram höja vår ambition igen, utan att behöva ta med prestationsångesten in i nästa uppgift. Det vi behöver förstå är att prestationsångesten sällan är ett till ett. Dvs det finns fler värden som väger in i vår prestation, exempelvis hur många träningspass vi själva anser oss behöva i förhållande till vad som är behovet i förhållande till vår uppgift. Därför kan känslan av prestationsångest kopplas till våra vardagsrutiner som begränsar oss i vårt verkliga behov.

Något vi behöver reflektera över kring våra vardagliga rutiner är; vi vill så mycket fast ofta misslyckas vi pga våra ambitioner. Så när vi kan ändra perspektiv och kanske minska vår ambition så klarar vi av att genomföra det vi verkligen vill och önskar. Här handlar det inte bara om träningsmål, utan lika mycket om yrke, arbete, studier, familj eller annat.

För att ta in det nya i våra liv behöver vi städa bland det gamla. Annars är risken att vi bränner ut oss; vi har för mycket på vår agenda som kräver vår uppmärksamhet och tid. Precis som med att städa garderoben där hemma. De flesta utav oss har lätt för att köpa en ny tröja i tron av att vi har inget att ha på oss. Väl där hemma ser vi att garderoben redan är full. Vi behöver därför göra oss av med kläder som inte passar oss längre. På samma sätt behöver vi se till våra vardagliga rutiner; vi behöver med jämna mellan rum se över vad vi faktiskt lägger tid på och vad vi faktiskt gör som saknar värde i våra liv.

Detta sker inte utan att vi förändrar oss, och det väcker reaktioner och känslor i vår omgivning. Fast när vi gör jobbet hel hjärtat, dvs vi gör det för att vi söker den positiva upplevelsen av resultatet, då kommer vi även att utvecklas och stärkas personligen. Vi förbättrar vår mentala styrka och vårt välmående, genom att lura prestationsångesten.

 

I motgång föds framgång

//Jancan001, Jannica Wahlund, @jancanab.com

Kom i form efter ditt uppehåll, utan att behöva börja om från början

Oavsett orsak så har du säkerligen, precis som jag, inte fått till din träning ordentligt från tid till annan. Oavsett hur långt uppehåll du haft (skador, graviditet, skilsmässa, nytt jobb, svåra arbetstider, semester), kanske på månader eller kanske till och med år, så kan vi tacka vårt muskelminne för snabb återuppbyggnad av styrka.

Lyckligtvis är musklerna även efter en längre paus inställda på att prestera så att du slipper börja om från början. Detta har och göra med det muskel minne som finns i våra kroppar. Enkelt beskrivet kan man säga att träningen lagras som nya cellkärnor i musklerna och som är redo att återuppbygga styrkan så fort du börjar träna på nytt.

Det hela handlar om muskelns uppbyggnad

Den enskilda muskeln är uppbyggd av muskelfibrer som ligger i buntar. I varje muskelfiber finns cellkärnor och så kallade myofibriller som i sin tur är uppdelade i proteinsträngar.

  • När du styrketränar växer muskelfibern och extra cellkärnor tillförs från omkringliggande stamceller. Ju fler cellkärnor = starkare muskel.
  • När du från tid till annan tar en paus från träningen, förlorar muskelfibern sin styrka och blir mindre, men bevarar cellkärnor som kommer ihåg din styrketräning
  • När du senare återupptar din träning blir muskelfibern större och starkare igen, och styrkan återfås snabbare eftersom cellkärnorna har bevarats från tidigare. Ju fler cellkärnor desto snabbare kan muskelfibern återuppbygga sina proteinsträngar.

Kom igång efter uppehållet

Hur motiverande det än är att återuppta träning och fysisk aktivitet, så finns det ett antal råd som jag gärna ger för att undvika skador samt att bibehålla kontinuiteten för fortsatt träning.löpanalys

  • Skriv in i kalendern de pass du vill genomföra. Undvik tänka ”adhoc” – se träningspassen som viktiga möten med och för dig själv. Skapa en plan.
  • Starta långsamt för att undvika skador. Din kropp minns möjligen hur en övning genomförs, men efter en paus ska du börja med betydligt lättare belastning för at undvika skador. Belastning kan ses som vikter, men tänk även in din rörelse. Du är mindre smidig och behöver lägga in tid för att återuppbygga styrka i leder, ledband, hinnor, skelett och senor. Börja lätt och öka dig gradvis uppåt, sluta där det gör ont.
  • Sätt upp mål för din träning. Genom att sätta ett mål som att exempelvis klara av att springa 60 minuter, gör träningen mer motiverande. Undvik att sätta ett för högt mål i början, det är lättare att arbeta sig uppåt genom delmål.
  • Återupptar du träningen för att minska stress, så är det viktigt med fokus på att lägga in övningar som bidrar till minskad stress. Exempelvis kan det vara bra att veta att pulsträning på morgonen ger bättre stimuli till kroppen för en god natts sömn. Samtidigt som god sömn är bra för minskad stress.
  • Slutligen – att anlita en tränare som kan hjälpa dig utifrån dina behov och mål, kan även bidra till motivation och lust. Att få stöttning utifrån en gemensam plan, är detsamma som en hjälpande hand för att nå de mål du vill med din träning

Lycka till med din träning!

//Jancan001, Jannica Wahlund, @jancanab.com

Inom kort kör jag igång #TKtiodagar, i syfte att vara redo för jobb och mer träning i höst. #TKtiodagar innebär en ny utmaning i form av tre övningar, under tio dagar. Följ mig här heller via FB – mer information inom kort.

Håll koll på din fysiska status

April månad och många har redan hunnit med ett antal km och mil, innan flertalet knappt har hunnit dra på sig skorna för att komma ut i spåret. Om du inte har tränat på ett tag så kan det vara läge att få kontroll över din fysiska status, innan eventuella problem som skador dyker upp.

Innan du börjar med löpning (eller annan träningsform) är det att rekommendera att du funderar över din fysiska status, och till och med tar hjälp av medicinsk expertis, eller en träningsinstruktör/coach.

Med hjälp av en träningsinstruktör/coach kan du sätta upp en plan för de inledande mål du har. Och kom ihåg att träning blir så mycket enklare att ta sig ann, om vi sätter det i ett syfte. Att tex klara springa 5-10 km kan vara så väl motiverande som att springa en viss sträcka på tid, oavsett så blir målet ett syfte till att dra på sig skorna.

Vilopuls

Ett av de enklaste sätten att hålla kolla på fysisk status är att ta reda på sin vilopuls. Det gör du genom att ta din puls när du inte är fysiskt aktiv, den idealisk tidpunkten är direkt på morgonen när du vaknat men inte riktigt stigit upp.

Din vilopuls blir helt naturligt högre ju äldre du blir. Om den verkar ha stigit kraftigt efter en period med mycket träning kan det vara ett tecken på att du pressat dig för hårt och behöver sänka farten eller dra ner på löppass.

Genom att följa din vilopuls dagligen (gör det till en ny vana) kan du följa din utveckling och vilken inverkan din träning har på hjärtat. Att se dessa förändringar (följ upp i en dagbok) kan vara motiverande och stimulerande till fortsatt träning. Dessa värden hjälper oss i perioder när vi tycker vi tappar bort oss i löpteknik eller långa distanser. Ta med i ditt arbete att träning sker i ett syfte, där välmående är viktig faktor i våra liv.

Vad har du för vilopuls?

  1. Genom att placera två fingrar antingen på halsen precis nedanför käkbenet eller vid handleden. Använd ett tidtagarur eller en klocka och räkna antalet pulsslag under 10 sekunder.
  2. Multiplicera det här talet med 6 för att räkna ut antalet pulsslag per minut. Värdet du får är din vilopuls.

För de allra flesta ligger värdet mellan 60 och 80, men ju mer vältränad du blir desto starkare blir hjärtat  och desto lägre blir din vilopuls. Om du är orolig över värdet du får fram bör du tala med din läkare.

Pulsmätare som hjälpmedel

Det finns även mängder av hjälpmedel när det kommer till träning och fysiskaktivitet; Pulsklocka är en sådan. Pulsklockan har blivit oerhört populär senaste åren och det finns därför olika varianter. Innan du införskaffar dig en pulsklocka, bör du fundera på vilka funktioner som du söker och du sätter värde i.

Att träna med pulsmätare hjälper dig genom att följa din hjärtfrekvens när du exempelvis springer, den visar hur hårt du tränar och indikerar om du behöver öka eller sänka tempot.

Nyckeln till att programmera och använda en pulsmätare på bästa sätt är att veta sin maxpuls. Du kan räkna ut den genom att dra din ålder från 220 om du är man och 226 om du är kvinna. så om du är 40 år är din maxpuls 180 slag i minuten om du är man och 186 om du är kvinna. Att pressa sig själv över sin maxpuls är farligt eftersom det utsätter kroppen för stora påfrestningar. Du kan ta hjälp utav pulsmätaren när du ska skapa ditt 20160523_125530träningsprogram.

Personligen gillar jag träningsklocka med tillhörande pulsband som sätts vid bröstkorgen, då jag upplever en viss osäkerhet gällande pulsmätningen kring handleden. För mig har min träning lyfts när jag lärt mig använda träningsklockan, pulsmätaren på ett bra sätt. Det blir enkelt att följa min egna utveckling, vilket skapar stimulans i min egna träning.

Kom i håg att all träning sker i ett syfte oavsett vad målet är! Have fun!

/JanCan001, Jannica Wahlund, jannica@jancanab.com

 

 

 

Träning och Psykologi

Behöver vi diskutera psykologi i samband med träningsprocessen och i så fall i vilken mängd och varför? Det går givetvis att besvara frågan från flera håll och det känns självklart att samtliga behöver ses över för att ge en bra insikt. För mig känns det självklart att vi med träning och träningsplanering behöver ha ett helhetsperspektiv som inkluderar psykologin.

dav
dav

För mig och den erfarenhet som jag ser från min egna träning- och tävlingsbakgrund så är psykologin och den mentala styrkan en stor nyckel i vår framgång. Detta oavsett om vi ser till individuella prestationer på elitidrottnivå eller prestationer som motionär.

När vi ser enbart till träningsprocessen som handlar om att dokumentera, förstå, utvärdera och styra utvecklingen i en önskad riktning, så finner vi kopplingar till individuell psykologi. Psykologi består i all enkelhet av tankar, känslor och beteende som styr vår träningsprocess framåt. Dvs det vi önskar uppnå genom noggrant och väl genomfört arbete utifrån träningsplanering, upplägg, förberedelser, tester mm, så styrs vår förmåga utav vårt individuella välmående och mentala styrka.

När vi som individer är lyckliga, harmoniska och mår bra i vår tillvaro, resulterar det i att ökad lust och energi kring träning och tävling. Detta sker genom att vi skapar positiva tankar och känslor som i sin tur driver starkare beteenden och förbättrar vår prestationsförmåga. Om vi vänder det till att vi befinner oss i en tungperiod (det händer oss alla emellanåt), och samtidigt är mitt inne i en tung träningsperiod eller helt enkelt genomför ett pass som utmanar oss, så kan detta resultera i belastningsskador, ett utmattat immunförsvar, olust och nedstämdhet. I princip motsatsen till vad vi vill uppnå med vår träning, oavsett om vi är elitidrottare eller motionärer. Detta på grund utav vårt tanke- och känslomässiga beteendemönster.

Vad som bör förtydligas kring detta är att; det är den totala stressbelastningen i relation till bristande återhämtning som resulterar i direkta skadeproblem, och inte att vi utsätter oss för utmanande träningspass. Och med det kan vi förstå att utan ta in psykologin och vår mentala mående, så kan vi komma lägga stress i vårt utförande vilket kan leda till skador. Utöver den träning som vi tar till oss genom träningsprocessen så behöver vi även ta med psykologin. 

När vi väljer att ta in de psykologiska och mentala bitar som hänger ihop med vår prestationsförmåga kopplat till träning, så ser jag primärt 2 delar;

          Ökad självkännedom

          Eftersträvan av balans i livet utan för träningen

Psykologin behöver även tas med i perspektiv; Kortsiktigt (vecka och månad) samt Långsiktigt (År och perioder). Vikten med detta är att kunna ta in träningen i perspektiv för att förbättra prestationsförmågan med stöd för hur vi som individer tar till oss av träningsbelastningen samt tillgodose grundläggande behov som tillhörighet, självständighet och kompetens.

Kortsiktigt påverkar tankar, känslor och beteenden på direkta utförande moment i form av kvalitet, intensitet och resultat.

Det är enkelt att tro och se psykologin endast kopplad till det kortsiktiga perspektivet, då vi ofta höra ”Bäst när det gäller”, ”har vad som krävs för att vinna” mm. Med hänsyn till psykologins inverkan så anser jag att träning och återhämtning utgör grunden i ett helhetsperspektiv, så väl kortsiktigt som långsiktigt. Det absoluta värdet av vår träning får vi ut när samarbete mellan coach och individ sker med ett helhetsperspektiv.

Min rekommendation är att värdera din coachs förmåga med att se till helheten utifrån dina förutsättningar. Genom att vara öppen och ärlig mot din coach, kommer du skapa förutsättningar för att öka din prestationsförmåga, långt mer än du anat. Se din träning som en viktig del i din vardag och värdera din återhämtning på ett sådant sätt att du skapar balans inte bara fysiskt utan även i andra delar i ditt liv.

Lycka Till!

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancanab.com, http://www.jancan.se

Om vi vill se en förändring i våra liv – behöver vi först förstå vad vi vill uppnå

Vilket liv vi vill kunna leva är för de flesta utav oss något vi kan välja själva. Och den förmånen är något vi själva har skapat i dagens samhälle. Om vi tar oss 100 år tillbaka i tiden, så fanns det inte samma möjligheter, då som nu, pga av lagar, samhällsuppfattning utveckling etc, men vi kan därför säga att vi idag väljer mer eller mindre själva hur vi vill leva våra liv. Allt från yrke, mat, transport och miljö styr stora delar av vårt välmående idag, och när vi ser till vår livsstil i förhållande till hur vi uppfattar oss själva, så behöver de allra flesta utav oss skapa insikt och öka kunskap i hur våra kroppar fungerar.

Om du vill se en förändring i ditt liv och ditt välmående, så behöver du först förstå vad är det som du vill förändra. När du vet det och har beslutat dig för att förändra och kanske med det uppnå en förbättring gällande din livsstil, där ett nästa steg är eller kan vara att komma igång med någon form av aktivitet, så hoppas jag att du kan finna lite inspiration i texten nedan.

Träning och aktivitet stärker kroppens egna kretslopp

Kroppen är byggd på musklerna ska stimuleras och aktiveras, och när det sker så hanterar kroppen själv arbetet med att ta bort exempelvis fett från blodomloppet, som annars kan orsaka blodproppar. Musklerna förbränner fett och kolhydrater som de hämtar från blodomloppet. Genom träning (muskelaktivering) så ökar kapillärerna och näringsstationerna i musklerna i syfte att kunna hämta mer energi.

När musklerna har avlägsnat fett ur blodomloppet bildar kroppen ökad mängd av HDL (det goda kolesterolet) som i sin tur fångar upp det skadliga kolesterolet (LDL), dvs kolesterolvärdet förbättras direkt i och med ökad muskelaktivitet och träning.

Ökad muskelaktivitet och träning under längre tid hjälper även till för att hantera det socker som finns i blodet och föra över det till musklerna, då dessa blir mer insulin känsliga vid ökad muskelaktivering.

Våra fantastiska kroppar och energiprocesserna

Så snart vi börjar röra på oss, så sätter vi igång olika aktiviteter i kroppen. Och med det även våra kroppars olika energisprocesser. Dessa processer förbränner energi som vi har lagrad i våra kroppar, eftersom vi är byggda för att förbränna energi. Vi förbränner energi oavsett om vi sitter i en soffa och klickar på fjärrkontrollen eller ute och springer i skogen, men vi behöver ibland se till vår aktivitetsnivå för att förbättra vårt välmående.

Alla processer i kroppen kräver energi, även de kroppsdelar och funktioner som vi inte kan bestämma över som exempelvis hjärtats rytmiska slag och att njurarna rensar kroppen från slagg och avfallsprodukter. Ämnesomsättningen i våra kroppar fungerar ungefär som en motor i en bil, lika effektiv som förbränningen är i kroppen, lika lat är vår kropp om den tillåts vara inaktiv. Våra kroppar är naturligt byggda för att lagra energi och kraft till när det verkligen behövs, vilket vi kan förstå om vi ser tillbaka till våra förfäders liv på savannen.

Våra förfäders liv på savannen utgick från att överleva i en miljö där vi varken hade tillgång till mat och näring så som vi har idag. Våra förfäders överlevnad byggde på att kunna lagra energi i syfte att klara av längre tider utan tillgång till mat eller annan näring. Därför krävs det insats (aktivitet) för att vi ska kunna använda den lagrade energin. En insats som av orsak därför påverkar vår förbränning och ämnesomsättning, men även andra processer i vår kropp.

Stimulans till bättre välmående

Andra fördelar med att vi aktiverar oss är att aktivering av muskler sänder positiva signaler och stimulans till vår hjärna, som i sin tur startar processer som påverkar vårt välmående. Hjärnan stimuleras av de signaler som kroppen utsöndrar i och med rörelse och aktiviteter, och därigenom frigör signalsubstanser (serotonin och uppiggande hormoner) som gör dig glad – även när du slappnar av.

Det är kroppens sätt att berätta för dig att den mår bäst när du ger den tillåtelse att röra sig. Därför är motion ett av de absolut bästa sätten att motarbeta stress. Vi kan även dra lärdom utav dagens levnadssätt att vi behöver mer tid för återhämtning, i syfte att motarbeta stress. Stress som påverkar oss alla i olika grad, kan genom träning och aktivitet undvikas i relativt stor grad, eftersom vi vet att även hjärnan mår bra utav fysisk aktivitet.

Vi kan givetvis fortsätta leva våra liv genom att minska och begränsa vårt födointag, om vi endast ser till vikt i förhållande till vårt välmående. Mitt val av livsstil är att kunna balansera det ”goda” i livet med en välmående kropp. Jag anser även att våra liv styrs av helt annan stress än vad våra förfäder på savannen blev utsatta för, och vi kan därför finna balansen genom att se till andra fördelar som vårt samhälle idag är uppbyggt på, som exempelvis aktiv vila i vardag.

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancanab.com

Hur påverkas vår mentala styrka av träning

När vi tränar påverkar vi inte bara vår fysiska styrka, kondition och uthållighet. Vi låter även hjärna påverkas, genom att minne, inlärning och vår koncentrationsförmåga växer.

Om vi ser till träning rent fysiologiskt så handlar det om att vi ökar aktiviteten och blodflödet i de områden som sköter motoriken. Genom fysisk aktivitet ökar även frisättningen av olika ämnen i olika delar av hjärnan.

davDetta gör att vi sover bättre och vi förbättrar våra egna mentala balans genom att vi blir mer stresståliga. De factum är att detta märker vi av redan vi första tillfället av ökad fysisk aktivitet. Dvs vi behöver inte i början gå ut och springa flera km eller simma flera 1000 m, för att känna av effekterna.

Däremot tappar vi lika fort effekten av träning om vi inte regelbundet fortsätter. Så mitt tips till dig är att skapa dig en daglig vana med 30-60 minuters aktivitet, det kan vara rörlighet (dynamisk stretching), power walk, lättare löpning eller varför inte ett styrkepass.

Du kommer snabbt märka effekterna av ökad styrka både fysiskt och mentalt.

Är du intresserad av att läsa mer om vad som händer i kroppen när vi tränar? Klicka på länken här; A-Ö – Vad händer i kroppen när vi tränar

//Jancan001, Jannica Wahlund, http://www.jancan.se

 

Lyckan att dra på sig skorna

Det är verkligen ett lyckorus att få dra på sig skorna och känna att den långa sega rehab perioden har nått sin botten. Även om det inte var distans eller tung styrketräning, så var känslan av att få ta de första lätta löpstegen enorm.

Att jag nu kan börja blicka framåt kan jag dels tacka den rehab jag gjort samt de personer som verkligen bromsat mig i min iver att få ta tag i träningen igen. Tack!

Att det är lång bit kvar innan jag är tillbaka är jag medveten om, men jag kan låta den vetskapen bara ligga där. Behöver inte tänka hinder bara möjligheter. Just nu gror och växer självförtroendet i känslan – och det känns bara perfekt.

Göteborgsvarvet 2017 är möjligt!

//Jancan001, Jannica Wahlund, jancanab.comdav

Flow- Känslan av flyt

Inom de flesta träningsformerna så känns fenomenet ”Flow”, igen. Flow eller flyt som mest korrekt översättning, är en känsla som vi ofta söker fast nästan inte märker när vi har den.

Inom löpningen har detta tillstånd ofta fått namnet ”runners high”

Flow eller runners high är ett tillstånd som ofta förknippas med glädje och lycka i känslan, fast bättre beskrivet är ett tillstånd där full koncentration och fokus gör att vi tappar tid och rum. All nervositet och anspänning kan släppas genom att vi känner full kontroll på det vi utför. Glädjen och lyckan vi känner är ofta resultatet av vår totala avslappning och  fokusering av vårt utförande.2015-07-29 21.34.19

Jackson och Csikszentmihalyi (1999) är två kända forskare som har studerat detta fenomen. Det som kan konstateras är att ”flow uppstår när kompetensnivå möter grad av utmaning”, dvs när vår utmaning möter vår nivå av kunskap så uppstår balans. Vi kan således separera vår oro, prestationsångest med känslan av lätthet och av att bli uttråkad. Denna balans är vad vi kallar flow.

Det är alltså viktigt att vi är i en miljö där vi kan finna en inre motivation och där vi känner att vår utmaning varken är för lätt eller för svår. Att känslan är förknippad till sport/idrott har en naturlig förklaring i att vi ofta kopplar prestation till något fysiskt. Fast vi kan lika gärna finna vårt ”flow” inom yrke och karriär, där vi tillåter oss utmanas utifrån våra kunskap och kompetens.

 

//JanCan001, Jannica Wahlund, @jancanab.com

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: